Den 1 juli inleddes utfasningen av sluten ungdomsvård. Påföljden, som inneburit att unga lagöverträdare placerats på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem i stället för i anstalt, ersätts av fängelse för dem som döms för allvarliga brott, uppger SiS.
Det tar år
Övergången sker inte över en natt. De som redan dömts till sluten ungdomsvård avtjänar sin påföljd där, vilket innebär att utfasningen är helt genomförd först 2030 eller 2031.
Under hela den perioden ska SiS upprätthålla verksamheten parallellt med omställningen. Överdirektören Caroline Oredsson beskriver myndigheten som väl förberedd och framhåller att prioriteringen fortsatt är trygg och säker vård för alla barn och unga som placeras.
Det som ändrar SiS mest
Den mindre uppmärksammade delen av reformen är vad som händer med den övriga verksamheten. När platserna för sluten ungdomsvård försvinner ska SiS i stället fokusera på vård enligt LVU, alltså tvångsvård av barn och unga inom socialtjänstens ram.
Sammansättningen förändras då kraftigt. Andelen barn i grundskoleåldern på myndighetens hem väntas stiga från omkring tre procent till 33 procent.
Det är i praktiken en annan verksamhet. Att låsa in en sjuttonåring dömd för grovt brott och att ta hand om en elvaåring som omhändertagits av sociala skäl kräver olika kompetens, olika lokaler och olika bemanning. Att en tredjedel av de placerade skulle vara i grundskoleåldern är ett skifte som inte går att hantera med samma personalgrupper som i dag.
Frågan som återstår
Reformens huvudargument har varit att Kriminalvården är bättre rustad att hantera unga som dömts för allvarlig brottslighet. Invändningen från vårdhåll har varit den motsatta: att anstaltsmiljö försämrar möjligheterna att bryta en kriminell bana hos någon som fortfarande är i tonåren.
Vilken bedömning som var riktig går inte att avgöra nu. Det som går att följa är två saker: hur de nya ungdomsavdelningarna fungerar i praktiken, och om SiS omställning mot yngre barn hinner bli klar innan de placeringarna kommer.
