En av tio svenskar diskuterar politik med språkmodeller, enligt Internetstiftelsen. Över 80 procent vill att politisk information som skapats med AI märks tydligt. Måns Johansson, expert vid stiftelsen, ger råd inför valrörelsen, rapporterar SVT.

Användningen är ojämnt fördelad: yngre gör det oftare än äldre, och män oftare än kvinnor.

Råden

Johanssons rekommendationer handlar om hur man frågar snarare än om vad man frågar.

  • Ställ konkreta politiska frågor i stället för öppna.
  • Be om förklaringar av politiska termer och förslag, och gör sedan egen research utifrån dem.
  • Dubbelkolla allt, precis som med en sökmotor.
  • Använd en prompt som tvingar fram båda sidor, till exempel: "Ge mig tre exempel för eller emot det här förslaget."

Den sista punkten är den mest användbara. En språkmodell svarar gärna i den riktning frågan lutar, och den som frågar om ett förslag är dåligt får ofta höra att det är dåligt. Att uttryckligen begära argument åt båda håll är ett sätt att korrigera för det.

Vad verktygen är bra respektive dåliga på

Att förklara vad en term betyder, alltså vad ett överskottsmål eller ett reduktionsplikt innebär, gör en språkmodell oftast bra. Sådana begrepp är väldokumenterade och förändras sällan.

Att redogöra för vad ett parti tycker just nu gör den sämre. Partiprogram uppdateras, utspel kommer dagligen, och modellens underlag har ett slutdatum. Ett svar som låter säkert kan därför beskriva en position partiet lämnat.

Det är därför rådet att gå vidare med egen research inte är en artighetsfras utan själva poängen: modellen är ett uppslagsverk att börja i, inte att sluta i.

Riskerna Johansson pekar ut

Den andra halvan handlar om vad andra gör med tekniken: deepfakes, alltså förfalskade videor och ljudspår, och genererade bilder av politiker med påhittade ansiktsuttryck.

Han varnar särskilt för slutskedet av kampanjen, när partier kan bli desperata. Det är en rimlig bedömning av en enkel anledning: ett falskt klipp som sprids två dagar före valdagen hinner inte dementeras innan folk röstat.

Vad de nya reglerna kräver

Sedan den 2 augusti tillämpas EU:s AI-förordning i sin helhet med ett undantag, och där ingår kravet på att AI-genererat innehåll ska gå att identifiera.

För en väljare betyder det att märkning ska finnas, men inte att den alltid gör det. Den som sprider ett falskt klipp med avsikt bryr sig inte om förordningen.

Det praktiska rådet blir därför detsamma som före tekniken: kontrollera var något först publicerats, och lita inte på ett klipp som saknar avsändare, hur äkta det än ser ut.