I februari 2025 kallade rektorn Jin Li det för ett kirurgiskt ingrepp. Fudanuniversitetet i Shanghai – traditionellt en av Kinas starkaste borgar för filosofi, historia, juridik och journalistik – ska skära ned andelen humanistiska studenter från 30–40 procent till 20 procent av antagningen. I praktiken kan kohorten halveras. Samtidigt struktureras ingenjörsutbildningarna om till sex nya "innovationscollege" inriktade på integrerade kretsar, intelligent robotik och avancerad tillverkning, enligt University World News.

Parallellt rullas tekniken in i undervisningen i en takt som är svår att ta miste på. Lärosätet planerar att lägga till ett stort antal nya AI-kurser, och bygger systematiskt in artificiell intelligens i breda delar av utbildningen.

Inte ett lärosäte, utan ett system

Fudan är symboliskt viktigt just därför att det är en humaniorastronghold. Men beslutet är del av en mycket större rörelse. Enligt South China Morning Post, som hänvisar till utbildningsministeriets data via Xinhua, drogs eller pausades omkring 12 200 grundutbildningsprogram mellan 2021 och 2025, medan ungefär 10 200 nya program tillkom. Mer än 30 procent av Kinas universitetsprogram har justerats.

Nedskärningarna är koncentrerade till konst, humaniora, främmande språk och management – fält som beskrivs som föråldrade eller övermättade. Bara under 2024 lades omkring 1 600 grundprogram ned, många inom humaniora. Sichuanuniversitetet strök ett trettiotal program, däribland radio- och tv-journalistik, och flera medieskolor avvecklade ämnen som fotografi, visuell kommunikation och översättningsstudier. De exakta listorna varierar mellan källor och bör läsas som riktning snarare än facit.

Politiken bakom besluten

Drivkraften är uttalat politisk. Bakgrunden är en plan från utbildningsministeriet och flera andra myndigheter från 2023, som slår fast att 20 procent av universitetens utbildningar ska "optimeras" till 2025 – med målet att stryka ämnen som inte anses lämpa sig för den ekonomiska utvecklingen. Det ligger i linje med Pekings "AI+"-kampanj och Xi Jinpings agenda för teknologisk självförsörjning, där AI lyfts fram som motor för vad ledningen kallar "nya produktivkrafter", påpekar analyssajten China Media Project.

Där finns också en ekonomisk verklighet. Kinas ungdomsarbetslöshet har tidvis legat högt, och argumentet att humaniorautexaminerade har svårt på arbetsmarknaden återkommer i den kinesiska debatten. Jin Li har sagt att Fudan vill fostra studenter som "kan hantera framtidens osäkerhet".

Vad säger det om synen på kunskap?

Det är just den frågan som oroar. När en rektor frågar hur många humanister som behövs, har bildningens värde redan översatts till en kvantitet på en arbetsmarknad. Humaniora behandlas då som en post som kan optimeras bort, inte som en plats där ett samhälle lär sig tolka sig självt, tänka kritiskt och ställa de frågor som ingen algoritm formulerar åt oss.

Mest avslöjande är kanske detaljen att Fudan enligt China Media Project ska tillåta AI-genererat innehåll i en betydande andel av examensarbetena. Om maskinen får skriva en stor del av uppsatsen, vad är det då studenten lär sig? Reformen marknadsförs som en satsning på framtidens kompetens, men risken är att man monterar ned just den förmåga – att läsa, tolka och argumentera – som gör en människa till något annat än en sämre språkmodell.

Kina vill inte avskaffa humaniora helt; nya tvärvetenskapliga spår växer fram, och dubbelexamina som kombinerar humaniora med teknik byggs ut. Men tyngdpunkten har förskjutits. Det är ett vägval om vad ett universitet är till för – och det går knappast obemärkt förbi i ett system där sådana beslut fattas uppifrån.