Richard Jomshof (SD) kallade Aftonbladets politiske redaktör Anders Lindberg för "en quisling" på X. Senare använde han samma ord om Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson, med tillägget "De kryper ju alla för islamisterna", rapporterar SVT.

Bakgrunden är att Lindberg publicerat en video där han beskrev utsikten att Jomshof blir justitieminister i en moderatledd regering med Sverigedemokraterna som en mardröm.

Jomshof försvarar sig i sms till SVT med att Lindberg tidigare jämfört Ulf Kristersson med Franz von Papen, och menar att han därmed bara svarar med samma mynt.

Statsminister Ulf Kristersson kallar uttalandena osmakliga och opassande. Företrädare för Kristdemokraterna och Liberalerna, liksom oppositionen, kritiserar båda parter för att sänka debattnivån.

Vad ordet betyder

Quisling kommer från Vidkun Quisling, den norske politiker som ledde en regering i samarbete med den tyska ockupationsmakten från 1942 och avrättades för landsförräderi 1945.

Ordet är därmed inte ett allmänt skällsord utan en specifik anklagelse: att någon medvetet samarbetar med en fiende mot sitt eget land. Det är i Norge ett av språkets tyngsta ord, och det är därför det biter också i Sverige.

Varför försvaret inte upphäver invändningen

Jomshofs argument är en av de vanligaste i politisk debatt: den andre gjorde det först.

Den invändningen har ett sakligt värde, i den meningen att jämförelser med andra världskriget blivit förhållandevis vanliga från flera håll. Om von Papen-jämförelsen var olämplig blir den inte mindre olämplig för att den kom först.

Vad argumentet inte gör är att göra det egna uttalandet lämpligt. Det förskjuter i stället debatten från sakfrågan till en förhandling om vem som började, vilket normalt gynnar den som vill undvika sakfrågan.

Varför det händer nu

Tidpunkten är inte oväsentlig. Valrörelsen gick in i sin intensiva fas i går, sex veckor före valdagen den 13 september.

I det läget är ett hårt utspel inte nödvändigtvis ett misstag. Det ger uppmärksamhet, det tvingar motståndare att kommentera i stället för att driva egna frågor, och det talar till den egna kärnväljaren.

Att statsministern går ut och tar avstånd är samtidigt logiskt: han behöver samarbetet med Sverigedemokraterna men kan inte äga deras retorik.

Det som återstår att se

Om Jomshof drar tillbaka formuleringen framgår inte. Kristersson har enligt rapporteringen sagt att han avser tala med Jimmie Åkesson om saken, och vad det samtalet leder till är den enda konkreta uppföljningen. Dagens Blad återkommer.