"Nu har mänskligheten gjort slut på jordens förnybara resurser för i år." Så sammanfattas beskedet i rapporteringen om årets Earth Overshoot Day, som inföll den 30 juli. Resten av 2026, fem månader, lever världen på uttag som naturen inte hinner ersätta.

Vad datumet faktiskt mäter

Earth Overshoot Day räknas fram av Global Footprint Network och bygger på två storheter. Den ena är biokapacitet: hur mycket biologiskt produktiv yta som finns och vad den hinner producera och absorbera under ett år. Den andra är det ekologiska fotavtrycket: hur mycket yta som skulle krävas för att försörja mänsklighetens konsumtion, inklusive utrymme att ta upp de utsläpp vi gör.

Kvoten mellan dem, multiplicerad med årets 365 dagar, ger datumet. Ligger fotavtrycket över biokapaciteten passeras gränsen före nyår.

Den enskilt största posten i beräkningen är utsläppen. Fossilt kol står för 62 procent av mänsklighetens ekologiska fotavtryck. Det är alltså inte i första hand mat, trä eller fiber som flyttar datumet, utan energisystemet.

Sverige passerade gränsen i början av april

Datumet räknas också per land, och då blir bilden en annan. Sveriges eget overshoot day inföll den 4 april i år. Om hela mänskligheten konsumerade som en genomsnittlig invånare i Sverige skulle det krävas 3,9 jordklot för att bära det.

Det är den siffra som är obekväm i ett land som vant sig vid att ligga bra till i miljösammanhang. Sverige har låga utsläpp från elproduktion, men ett fotavtryck som räknas på konsumtion tar också med det som producerats någon annanstans och sedan importerats: kläder, elektronik, kött, flygresor, byggmaterial.

Kritiken mot måttet

Måttet är inte oomstritt. Kritiker har invänt att koldioxiddelen dominerar så kraftigt att andra miljöproblem, som vattenbrist och utarmad mark, hamnar i skymundan, och att beräkningen kan ge märkliga utslag för till exempel planterad skog, som kan räknas som mer produktiv än naturskog trots att den är sämre för den biologiska mångfalden.

Global Footprint Network själva beskriver datumet som en uppskattning, inte ett exakt bokslut, och metoden justeras när ny data tillkommer. Det innebär också att datum från olika år inte utan vidare kan jämföras rakt av, eftersom underlaget räknas om bakåt när metoden ändras.

Varför det ändå betyder något

Ett datum är en kommunikationsprodukt. Det är dess syfte och dess svaghet på samma gång: det förenklar ett komplicerat räknestycke till en siffra som går att sätta i en rubrik.

Men riktningen är svårare att avfärda än precisionen. Att en beräkning av det här slaget över huvud taget landar i juli, och för svensk del i april, säger något om avståndet mellan hur vi lever och vad som ryms inom det som årligen återskapas. Exakt vilken dag i juli är mindre intressant än att den inte längre ligger i december.