Blockstriden har dominerat valnatten, men om man lägger blockgränsen åt sidan och bara ser på partierna ett och ett framträder ett tydligare mönster: de tre stora tappade, och de fem små växte.

Siffrorna nedan är preliminära, räknade vid 93 procent av valdistrikten, och jämförs med det slutliga resultatet 2022.

De tre största

Socialdemokraterna får 28,1 procent, mot 30,33 procent för fyra år sedan. Partiet är fortfarande störst med bred marginal, men resultatet är lägre än 2018 års 28,3 procent, som dittills var partiets svagaste i ett riksdagsval.

Sverigedemokraterna landar på 17,6 procent mot 20,54 procent 2022. Det är nästan tre procentenheter, och framför allt är det en riktningsändring. Sedan partiet kom in i riksdagen 2010 har kurvan bara pekat uppåt: 5,7 procent 2010, 12,9 procent 2014, 17,5 procent 2018 och 20,5 procent 2022. 2026 är första gången Sverigedemokraterna går bakåt i ett riksdagsval.

Moderaterna är undantaget bland de stora. Partiet går från 19,10 till 19,9 procent, en blygsam uppgång som ändå räcker för att flytta upp dem till andraplatsen förbi Sverigedemokraterna.

De fem minsta

Resten av riksdagen går åt samma håll, uppåt.

Vänsterpartiet ökar mest i procentenheter räknat, från 6,75 till 8,2 procent. Centerpartiet går från 6,71 till 7,1. Kristdemokraterna från 5,34 till 6,2. Miljöpartiet från 5,08 till 6,1. Liberalerna från 4,61 till 5,4.

För Liberalerna är siffran mer än en uppgång. Partiet har legat och vinglat kring fyraprocentsspärren i två val i rad, och i flera mätningar under valrörelsen låg det under. Att landa nästan en och en halv procentenhet över spärren förvandlar partiet från ett osäkerhetsmoment till en förhandlingspart.

Vad betyder det

Det finns en frestelse att läsa in ett ideologiskt skifte i det här, men rörelserna går åt olika håll ideologiskt. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna växer båda. Det gemensamma är inte riktningen utan storleken.

En rimligare läsning är att väljarna spridit ut sig. Med 349 mandat fördelade på åtta partier där inget når 30 procent blir riksdagen mer uppdelad, och varje enskilt parti får ett större inflytande i förhållande till sin röstandel. Det är precis den situation som nu gör regeringsbildningen svår.

Till det kommer valdeltagandet, som stannar på preliminärt 80,4 procent mot 84 procent 2022. Färre röstade, och de som röstade fördelade sig jämnare. Båda delarna pekar mot samma sak: ett politiskt landskap där ingen har ett tydligt mandat, och där de närmaste veckornas förhandlingar avgör mer än valnattens siffror gjorde.

Slutligt resultat väntas helgen den 19–20 september, och fram till dess kan decimalerna röra sig.