Natten mot måndag skiljer tre mandat blocken åt i den preliminära räkningen. Det är en marginal som gör något ovanligt med den svenska valprocessen: den flyttar avgörandet från valnattens dramatik till ett par betydligt mindre spektakulära sammanträden mitt i veckan.

De rösterna kallas i dagligt tal onsdagsrösterna, och räkningen av dem är valnämndens uppsamlingsräkning.

Vilka röster är det som saknas

Söndagens räkning i vallokalerna omfattar de röster som faktiskt fanns på plats när lokalen stängde. Utanför den räkningen hamnar två grupper.

Den första är förtidsröster som inte hann fram till rätt vallokal i tid. Den andra är röster från väljare som befunnit sig utomlands och röstat på en ambassad eller ett konsulat, eller brevröstat. De skickas hem, och en del av dem är helt enkelt fortfarande på väg när rösträkningen börjar på valkvällen.

I ett vanligt val är de här rösterna en fotnot. I det här valet kan de bestämma vem som får regera.

Så går själva räkningen till

Valnämnden i varje kommun går först igenom de inkomna rösterna och kontrollerar att de är giltiga: att ytterkuvertet är rätt ifyllt, att väljaren finns i röstlängden och inte redan har röstat.

Därefter räknas rösterna. För att inte avslöja hur enskilda personer har röstat läggs de ihop i så kallade uppsamlingsdistrikt i stället för att redovisas per vallokal. Ju färre röster ett distrikt innehåller, desto lättare vore det annars att räkna ut vem som röstat på vad.

Räkningen sker på onsdagen den 16 september. Räcker inte dagen till får arbetet fortsätta på torsdagen.

Det här är fortfarande inte slutresultatet

En vanlig missuppfattning är att onsdagsräkningen är den slutgiltiga. Det är den inte. Också den är en preliminär räkning.

Parallellt pågår länsstyrelsernas slutliga räkning, som inleds redan måndagen efter valet. Där räknas alla röster om från början, och personrösterna räknas och granskas, vilket avgör vilka enskilda kandidater som tar mandaten inom respektive parti.

Det är först där siffrorna blir officiella. Slutligt resultat i riksdagsvalet väntas under helgen den 19–20 september.

Varför det spelar roll i år

Med 93 procent räknat står oppositionspartierna på 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, enligt SVT:s sammanställning. 175 krävs för majoritet.

Ett enda mandat som byter sida i onsdagsräkningen eller i länsstyrelsernas omräkning flyttar alltså majoriteten. Det är därför partiledarna, enligt flera rapporter, väntar med att dra några slutsatser om regeringsbildningen tills veckans räkningar är klara.

För väljaren betyder det en sak: siffror som publiceras före helgen är preliminära, hur bestämt de än presenteras.