Växter lyser. Inte så att vi ser det, men när klorofyllet fångar solljus och driver fotosyntesen läcker en liten del av energin ut igen som ett svagt rött och infrarött sken. Det skenet, klorofyllfluorescensen, ska den europeiska rymdorganisationen ESA:s satellit FLEX mäta från 814 kilometers höjd, enligt ESA.

Uppskjutning natten till tisdag

FLEX, kort för Fluorescence Explorer, står sedan förra veckan inkapslad i toppen av en Vega-C-raket på Europas rymdbas i Kourou i Franska Guyana. Uppskjutningen är planerad till klockan 22.21 lokal tid på måndagen, det vill säga 03.21 svensk tid natten till tisdag. Med på samma raket följer Sentinel-3C, den tredje satelliten i Copernicusprogrammets Sentinel-3-serie.

Varför ljuset är intressant

Fluorescensen är ett direkt mått på hur mycket fotosyntes som faktiskt pågår, inte bara på hur grönt landskapet ser ut. En skog som lider av torka eller angrepp kan se frisk ut på vanliga satellitbilder i veckor innan bladen gulnar, medan fotosyntesen sjunker nästan omedelbart. Det gör signalen till en tidig varning.

I större skala handlar det om kolcykeln. Hur mycket koldioxid världens växtlighet tar upp, och hur det varierar med värme, torka och årstid, är en av de största osäkerheterna i klimatmodellerna. ESA beskriver uppdraget som ett sätt att förstå "hur kol rör sig mellan växter och atmosfären och hur fotosyntesen påverkar kol- och vattencyklerna".

Sentinel-3C: temperatur och bränder

Sentinel-3C är en driftsatellit snarare än en forskningssatellit. Serien mäter havs- och landytans temperatur, havsnivå och färg, och dess värmekamera används bland annat för att upptäcka bränder och följa rök, enligt ESA. Att FLEX flyger tillsammans med en Sentinel-3 är ingen slump: FLEX behöver den andra satellitens mätningar av temperatur och reflekterat ljus för att tolka sitt eget fluorescenssignal.

Vad Sverige får ut

För svensk del är det skogen som är mest intressant. Svenska skogar är både ett stort kolförråd och en näring där torkskador och granbarkborre kostat miljarder de senaste åren. En satellit som ser stressen innan den syns ger skogsägare och myndigheter en chans att agera tidigare. Uppdraget är planerat att pågå i minst 3,5 år och täcka jorden var 27:e dag.

Uppskjutningsdatum kan ändras av väder eller tekniska skäl. Dagens Blad återkommer när satelliterna är i omloppsbana.