Är sociala medier medvetet byggda för att vi inte ska kunna sluta scrolla? EU-kommissionen menar att svaret är ja, och riktar nu en tung anklagelse mot Meta, bolaget bakom Facebook och Instagram.

"Sätter hjärnan på autopilot"

I ett preliminärt besked slår kommissionen fast att Facebook och Instagram är utformade på ett sätt som göder oändligt scrollande och sätter hjärnan på autopilot. Designen, menar EU, är gjord för att maximera tiden användarna spenderar i apparna, snarare än att ge dem verklig kontroll över sitt användande.

Kritiken tar sikte på funktioner som blivit vardag för miljontals användare: flöden utan slut, videoklipp som startar av sig själva och ständiga notiser som drar tillbaka den som försökt lägga ifrån sig telefonen. Enligt kommissionen är verktygen för att begränsa skärmtid för svaga för att göra någon egentlig skillnad.

Digital Services Act i botten

Anklagelsen prövas inom ramen för EU:s regelverk Digital Services Act, DSA, den lag som ska tvinga de största plattformarna att hantera systemrisker för användarna. Att en tjänsts själva design pekas ut som en sådan risk är ett tydligt tecken på hur brett lagen kan tillämpas.

Särskilt fokus ligger på skyddet av minderåriga och andra utsatta användare, en grupp där oron för de sociala mediernas effekter varit som störst. Kommissionen menar att Metas åtgärder hittills inte räcker för att leva upp till kraven.

Miljardböter hänger över bolaget

Om de preliminära slutsatserna står sig kan notan bli hög. Enligt DSA kan ett bolag som bryter mot reglerna dömas till böter på upp till sex procent av sin globala årsomsättning. För ett företag av Metas storlek handlar det om mycket stora belopp.

Men för Meta står mer än pengar på spel. Personligt anpassade flöden och en design som håller kvar användarna är själva motorn i bolagets annonsaffär. Att bygga om plattformarna i grunden skulle därför kunna slå mot den affärsmodell som gjort Meta till en av världens mest värdefulla koncerner.

Meta tillbakavisar kritiken

Meta invänder mot EU:s slutsatser och framhåller att bolaget redan vidtagit åtgärder för att skydda unga, bland annat särskilda ungdomskonton med begränsningar och föräldrakontroll. Enligt bolaget speglar kommissionens besked inte de steg som redan tagits.

Kritiker pekar samtidigt på att åldersgränserna är lätta att kringgå, eftersom unga användare i praktiken kan uppge ett falskt födelseår utan kontroll. Just hur väl plattformarna faktiskt skyddar barn lär bli en central fråga i den fortsatta processen.

Ett preliminärt besked

Det är värt att betona att beskedet ännu är preliminärt. Meta får nu möjlighet att svara innan kommissionen fattar ett slutgiltigt beslut, en process som kan dra ut på tiden.

Oavsett utgång är signalen från Bryssel tydlig. EU är berett att pröva om själva sättet som sociala medier byggts på strider mot lagen, och beslutet kan få betydelse långt utanför Metas plattformar.