Världshandeln till sjöss hänger på ett fåtal smala passager. Just nu är flera av dem ansträngda samtidigt, rapporterar SVT Nyheter.

Tydligast är Hormuzsundet, där normalt en femtedel av världens olja och naturgas passerar. Sedan USA och Israel angrep Iran i februari har Iran försökt kontrollera området, och antalet fartyg som tar sig igenom har fallit med 90 procent jämfört med före kriget. Under mars och april transporterades i praktiken varken olja eller flytande naturgas genom sundet.

Röda havet, med Bab el-Mandeb i söder och Suezkanalen i norr, har drabbats av flera attacker mot fartyg, med dödsfall bland besättningar. Svarta havet är den tredje passagen under press.

"Det är oroväckande att den civila sjöfarten används som en bricka i det geopolitiska spelet", säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Göteborgs universitet.

Varför några få sund avgör så mycket

Sjöfrakt är billig därför att den är storskalig och tar den kortaste vägen. Bägge delarna bygger på att ett fåtal genvägar är öppna: Suez i stället för runt Afrika, Hormuz i stället för ingen väg alls ut ur Persiska viken.

När en sådan passage stängs försvinner inte lasten, den tar en längre väg. Det låter hanterbart, men effekten är dubbel. Resan kostar mer bränsle, och samma fartyg hinner göra färre resor per år, vilket i praktiken minskar världens transportkapacitet utan att ett enda fartyg har sjunkit.

Det är därför en konflikt vid ett sund syns i fraktpriser långt därifrån.

Vad det gör med svenska priser

"Det drabbar det gods som ska till Sverige, och även exporten", säger Woxenius.

Genomslaget kommer i olika takt för olika varor. E-handelsvaror har blivit dyrare, men mycket av det som säljs finns redan i svenska och europeiska lager, vilket dämpar effekten på kort sikt. Ett fullt lager är en tidsfrist, inte en lösning.

Regeringen har svarat med ett krispaket där skatten på bensin och diesel sänkts med tre kronor. Det är en åtgärd riktad mot symtomet, alltså priset vid pump, inte mot orsaken, som ligger i ett sund utanför Iran.

Kopplingen till räntan

Det här är samma kedja som ligger bakom höstens svenska räntedebatt. Vi har tidigare rapporterat att SBAB:s chefsekonom Robert Boije räknar med två räntehöjningar i år, med hänvisning just till inflationsrisken från det stängda Hormuzsundet.

Frågan om vallöften och inflation, som finansministern tonat ned den här veckan, hänger ihop med den. En stor del av det inflationstryck svenska hushåll kan möta nästa år beslutas inte i en valbudget, utan i farvattnen kring Hormuz.

Sveriges läge, jämfört

En sak i genomgången är värd att notera: Sverige har starkare betalningsförmåga än många andra länder som drabbas av samma störning.

Det är en skillnad som lätt försvinner i den inhemska debatten. Dyrare frakt slår mot marginaler och priser här, men den slår mot livsmedelsförsörjning i länder som importerar spannmål genom samma sund och saknar utrymme att betala mer.

Så länge passagerna är stängda är det inget som går att bygga bort på kort sikt. Det som finns är omvägen, lagren och tiden det tar innan de tar slut.