Riksbankschefen Erik Thedéen riktar sig till en regering som ännu inte finns. I Ekots lördagsintervju säger han att vallöften måste finansieras, annars kan räntan behöva höjas mer. Det rapporterar SVT.
"Om man vill göra de här olika åtgärderna, då måste man i stor utsträckning finansiera dem", säger han. "Annars går inte den där ekvationen ihop."
Varför han säger att det inte är en varning
Thedéen avfärdar själv beskrivningen av uttalandet som en pekpinne: "Det är bara en upplysning om hur systemet är riggat."
Formuleringen är inte en undanflykt utan en beskrivning av rollfördelningen. Riksbanken bestämmer inte vad staten ska spendera pengar på. Den har ett inflationsmål, och om finanspolitiken tillför mer efterfrågan i ekonomin än det finns utrymme för stiger priserna, varpå räntan är det verktyg banken har kvar.
Så länge den ordningen gäller är sambandet mekaniskt snarare än politiskt: den som lånar till reformer i stället för att finansiera dem flyttar notan till räntebetalarna.
Prognosen som förutsätter något
Riksbanken flaggade tidigare i veckan för två räntehöjningar det närmaste året.
Det som är nytt i lördagsintervjun är förutsättningen: den prognosen bygger på att den kommande regeringen för en stramare finanspolitik än den avgående. Blir det inte så blir höjningarna fler.
Varför tidpunkten spelar roll
Uttalandet kommer mitt i en regeringsbildning som står stilla, med en budgetfrist den 12 november.
Den regering som till slut bildas kommer att förhandla fram sin första budget under tidspress, och Thedéens besked innebär att de förhandlingarna inte bara handlar om vad partierna vill, utan om vad de är beredda att ta in i form av skatter eller avstå någon annanstans.
