I ett land som just har genomfört ett val med 12 000 överklaganden finns det något nästan provocerande i den atenska lösningen: de lottade.
Omkring 1 200 politiska poster om året tillsattes i antikens Aten genom lottning i en marmormaskin, ett kleroterion. Nu har forskare återskapat den, rapporterar SVT.
Pusslet
Marmorfragmenten har enligt SVT varit "en gåta i hundra år". Först när inskriven text upptäcktes gick det att förstå vad bitarna hört till.
Arkeologen Liliane Lopez-Rabatel och historikerna Vincent Azoulay och Paul Cartledge har tillsammans med en skulptör satt ihop maskinen utifrån fragmenten och antika skriftliga källor.
Varför inte val
Det som är svårast att ta in i dag är motiveringen. För de atenska demokraterna var val något misstänkt: "Val betraktades av demokraterna som oligarki."
Resonemanget var att omröstningar gynnar den som är rik och känd, alltså aristokratin. Lottning gav i stället varje medborgare, i den snäva krets som räknades som medborgare, samma chans.
Och eftersom ingen visste utfallet i förväg gick det inte att köpa. En lottning som sker inför allas ögon går inte att påverka med löften, hot eller pengar.
Vad som inte överförs
Det är lätt att romantisera. Atens medborgarskap uteslöt kvinnor, slavar och de flesta invandrade, vilket gör "varje medborgare" till en betydligt mindre grupp än den låter.
Lottning används i dag i begränsad form, bland annat i medborgarpaneler och i domstolars jurysystem, men inte för att tillsätta regeringar. Poängen med den återskapade maskinen är inte heller att föreslå det, utan att visa hur ett samhälle som djupt fruktade korruption byggde en apparat i sten för att göra fusk fysiskt omöjligt.
Rekonstruktionen visas i "Vetenskapens värld: Aten, demokratins blodiga födelse", på måndagar 20.00 i SVT2 och på SVT Play.
