En majoritet av svenskarna har inte den beredskap hemma som myndigheterna rekommenderar. Det visar en undersökning som Myndigheten för civilt försvar låtit Norstat göra mellan den 15 och 21 september, med omkring 1 000 svarande från 18 år och uppåt. Resultatet rapporteras av SVT.
Siffrorna
59 procent uppger att de har svårigheter med att få till tillräcklig beredskap i hemmet.
39 procent är dåligt eller inte alls förberedda på att kunna hjälpa andra vid en kris.
Samtidigt säger 50 procent att de skulle klara sig utan samhällets stöd i minst en vecka.
De två sista siffrorna är värda att lägga bredvid varandra. Hälften tror sig klara en vecka, men nästan lika många säger sig sakna förutsättningar att göra det. Undersökningen mäter alltså både vad människor har och vad de tror, och de två behöver inte stämma överens.
Skälen
Som orsaker anges bristande kunskap, att man inte har råd, eller att annat måste prioriteras.
Den mellersta är den som sällan syns i myndighetsbroschyrer. En hemberedskap kostar pengar i förväg för ett problem som kanske aldrig kommer, och den avvägningen ser annorlunda ut i ett hushåll där marginalen redan är borta.
Beredskapsår 2027
Mikael Frisell, generaldirektör för MCF, vill se en samlad insats: "Vi behöver verkligen stärka hela samhällets beredskap, och självklart att våra medborgare klarar en längre tid."
Om det planerade Beredskapsåret 2027 säger han att "vi gör en kraftsamling och pratar om det här och vidtar åtgärder".
Vilka föremål eller livsmedel som saknas i hemmen redovisas inte i undersökningen. Vad myndigheterna rekommenderar att ha hemma har vi gått igenom tidigare, liksom hur mycket vatten som behövs och hur långt en vecka hemma faktiskt räcker.
