Svenska hushåll har i genomsnitt mer kvar att röra sig med än vid valet för fyra år sedan. Den reala disponibla inkomsten, alltså vad som blir kvar av lönen efter skatt och inflation, har stigit, rapporterar Nerikes Allehanda.
"Folk känner sig nog betydligt rikare än för fyra år sedan", säger Nordeas privatekonom Anders Stenkrona.
Genomsnittet döljer spridningen
Ett genomsnitt över alla hushåll säger inget om hur den enskilda hushållskassan ser ut, och just den här perioden har varit ovanligt ojämn.
Den som har bundet bolån, fast anställning och lönerevisioner som följt avtalen har fått en tydlig förbättring. Den som har rörligt lån på en stor skuld, eller lever på ersättningar som inte räknats upp med inflationen, kan ha fått det sämre under exakt samma år. Båda finns i samma medelvärde.
Varför formuleringen är försiktig
Stenkrona säger att folk känner sig rikare, inte att de är det. Skillnaden är avsiktlig.
Upplevd ekonomi styrs mer av riktningen än av nivån. Efter ett par år av snabbt stigande priser räcker det att ökningstakten mattas för att det ska kännas som en lättnad, även om prisnivån ligger kvar där den hamnade. Det är den mekanismen som gör att inflationstoppen känns som ett minne långt innan lönen hunnit ikapp.
Vad det betyder tre veckor före valet
Hushållens ekonomi är den fråga som traditionellt gynnar en sittande regering när den pekar uppåt. Samtidigt visade Verians mätning tidigare i veckan att sjukvården är väljarnas viktigaste fråga, medan ekonomin hamnade längre ned.
Det är inte en motsägelse. Väljare rangordnar sällan det som redan fungerar högst, och en ekonomi som förbättras hamnar därför lätt i bakgrunden av frågor som gör ont.
Det som ligger framför
Bilden gäller läget just nu. Vi skrev i torsdags om att Riksbanken varnar för åtstramning och att elpriserna väntas bli höga i vinter.
Den som ska bedöma sin egen ekonomi inför hösten gör därför klokare i att räkna på boräntan och elräkningen än att luta sig mot ett genomsnitt för alla hushåll.
