Sjukvården är den fråga flest väljare pekar ut som viktigast för dem själva inför riksdagsvalet den 13 september. 64 procent nämner den, en uppgång från 55 procent i maj, enligt en mätning från Verian som SVT redovisar.

Mätningen gjordes mellan den 28 juli och den 11 augusti bland 4 522 personer i åldrarna 18 till 84 år, i en webbpanel med slumpmässigt rekryterade deltagare. Frågan gällde vilka politiska frågor som är viktigast just nu, och flera svar var tillåtna.

Välfärden i topp, hela vägen

Efter sjukvården följer utbildning och skola. Äldreomsorgen ligger på fjärde plats med 38 procent, upp från 30 procent i maj, och därefter kommer miljö och klimat.

Att flera svar tillåts är värt att hålla i minnet när siffrorna läses. 64 procent betyder inte att sjukvården är viktigast för två tredjedelar av väljarna, utan att två tredjedelar har den med bland sina viktigaste frågor. Det är ett mått på bredd snarare än på rangordning.

Per Söderpalm, opinionschef på Verian, förklarar sjukvårdens ställning med just bredden: frågan engagerar brett och i många åldersgrupper, och den handlar både om en själv och om anhöriga.

Det som fallit

Den tydligaste förändringen finns i botten av listan. Energipolitiken, som dominerade valrörelsen 2022 när elpriserna sköt i höjden, har fallit till nionde plats. Även lag och ordning har sjunkit sedan valet 2022.

Det säger något om hur snabbt en dagordning byts ut. Ingen av frågorna har blivit löst, och elpriserna väntas bli höga även i vinter. Det som ändrats är hur akut de känns i förhållande till annat, och en fråga som inte gör ont just nu hamnar längre ned även när sakläget är oförändrat.

Vad det betyder för partierna

En valrörelse där välfärdsfrågorna ligger överst gynnar de partier som äger dem i väljarnas ögon, och tvingar övriga att flytta sig dit. Det gör att en fråga i topp inte automatiskt blir en fråga som avgör valet: när alla partier lovar samma sak i sak blir skillnaderna små och väljaren väljer på annat.

Frågorna som fallit kan därför fortfarande spela roll. Det räcker att elpriserna stiger i september, eller att ett grovt brott dominerar nyhetsdygnet, för att en fråga ska vara tillbaka i toppen med kort varsel.

Tre veckor kvar

Med drygt tre veckor till valdagen, och förtidsröstningen igång från den 26 augusti, är dagordningen inte längre helt öppen. En del av väljarna har redan lagt sin röst innan de sista utspelen kommer.

Det gör mätningar som denna mer intressanta som beskrivning av vad valrörelsen handlar om än som förutsägelse om vem som vinner den.