Fyra mil öster om Kiruna, långt ovanför polcirkeln, ligger en av världens mest mångsidiga rymdbaser. Esrange Space Center drivs av statliga Swedish Space Corporation (SSC) och har i snart sextio år varit Sveriges fönster mot rymden. Den vidsträckta, glesbefolkade fjällvärlden gör platsen närmast idealisk: raketer och ballonger kan stiga och falla tillbaka över obebodd mark, och det höga nordliga läget passar utmärkt för banor som passerar nära polerna.
Från ESA:s vagga till svensk drift
Esrange föddes ur det europeiska rymdsamarbetet. Bygget inleddes 1964 på initiativ av ESRO, en av föregångarna till dagens ESA. Den första raketuppskjutningen ägde rum den 19 november 1966. Under åren 1966–1972 sköt ESRO upp över 150 raketer härifrån, främst för att utforska atmosfären och jonosfären i den känsliga zonen kring norrskenet. År 1972 övertog Swedish Space Corporation ägande och drift av basen, som den ansvarar för än i dag.
Sondraketer och stratosfärballonger
Esranges signum har länge varit forskningsraketer – så kallade sondraketer – och stora forskningsballonger. Sondraketer flyger inte i omloppsbana utan skjuts upp på höga, korta bågar för att under några minuters tyngdlöshet utföra experiment innan nyttolasten faller tillbaka och bärgas. De första stratosfärballongerna släpptes 1974. Dessa enorma heliumballonger kan lyfta tunga teleskop och instrument upp till stratosfärens rand. Enligt SSC har över 600 sondraketer skjutits upp och nära 700 ballonger släppts från basen genom åren.
Ett historiskt steg 2023
Den 13 januari 2023 tog Esrange ett avgörande kliv. Då invigdes Spaceport Esrange av kung Carl XVI Gustaf tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och statsminister Ulf Kristersson – i samband med att Sverige tog över EU-ordförandeskapet. Anläggningen beskrevs som det europeiska fastlandets första för uppskjutning av satelliter i omloppsbana (SSC). Tidigare hade EU varit beroende av rymdhamnen i Franska Guyana på andra sidan Atlanten. Med den nya uppskjutningsplatsen LC-3 fick kontinenten en egen, oberoende port till rymden från nordligaste Sverige.
Det är värt att skilja på begreppen: invigningen 2023 gällde kapaciteten och anläggningen för satellituppskjutningar. Själva det första orbitala uppskjutningsförsöket från det europeiska fastlandet kom senare och från ett annat land.
Kapplöpning i norr
Esrange är inte ensamt om drömmen att bli Europas ledande rymdhamn. På norska Andøya invigdes en spaceport den 2 november 2023, och därifrån genomfördes den 30 mars 2025 det första orbitala uppskjutningsförsöket från det europeiska fastlandet – tyska Isar Aerospaces raket Spectrum, som dock fick avbrytas omkring 30 sekunder efter start. På skotska Shetlandsöarna byggs samtidigt SaxaVord, som blev Storbritanniens första fullt licensierade anläggning för vertikala uppskjutningar.
Alla tre satsar på samma styrka: det höga nordliga läget, perfekt för polära och solsynkrona banor som efterfrågas av dagens många små satelliter. För Esrange och Kiruna handlar det inte bara om forskning, utan om jobb, teknik och en plats i framtidens rymdekonomi. Tundran utanför Kiruna har blivit en av kontinentens hetaste utsiktsplatser mot stjärnorna.
