Europeiska centralbanken, ECB, fortsätter att strama åt. Vid torsdagens penningpolitiska möte höjde ECB-rådet samtliga tre styrräntor med 25 punkter, meddelar banken. Inlåningsräntan, den som i praktiken styr marknadsräntorna i euroområdet, ligger därmed på 2,50 procent från den 16 september. Refiräntan höjs till 2,65 och utlåningsräntan till 2,90 procent.
Energin driver inflationen
Motiveringen är densamma som vid förra höjningen: konflikten i Mellanöstern skapar ett inflationstryck genom energipriserna, och ECB räknar med att inflationen förblir "klart över målet under en längre period". Målet är två procent på medellång sikt.
Bankens ekonomer har samtidigt reviderat sina prognoser. Inflationen i euroområdet väntas nu bli 3,0 procent i år, 2,5 procent 2027 och 2,1 procent 2028. Kärninflationen, där energi och livsmedel räknas bort, spås ligga på 2,5 procent i år och stiga något till 2,6 procent nästa år innan den faller tillbaka. För 2027 och 2028 är prognoserna högre än de som lades i juni, vilket är själva skälet till att ECB agerar nu.
Ekonomin tål det
Det som gör höjningen möjlig är att euroområdets ekonomi visat sig mer motståndskraftig än väntat. Tillväxten beräknas till 0,9 procent i år, 1,4 procent 2027 och 1,5 procent 2028, och de två första åren har skrivits upp jämfört med i juni. En ekonomi som växer trots dyrare energi ger centralbanken utrymme att prioritera inflationen.
ECB lovar inget om nästa steg. Besluten ska tas "möte för möte" utifrån inkommande data, en formulering som lämnar dörren öppen åt båda hållen men som marknaden i nuläget läser som att fler höjningar kan komma.
Vad det betyder för Sverige
Sverige står utanför euron, men Riksbanken kan inte bortse från vad grannarna gör. Ett större ränteavstånd mellan kronan och euron påverkar valutan, och en svagare krona gör importerad energi och andra varor dyrare, vilket i sin tur driver svensk inflation.
Riksbanken har låtit styrräntan ligga kvar på 1,75 procent sedan september i fjol, och nästa besked kommer den 24 september. Den svenska inflationen i augusti blev lägre än väntat, vilket talar för att Riksbanken avvaktar denna gång. Men bankernas prognosmakare är delade om hösten: vissa räknar med en höjning redan i november, andra först under 2027.
För hushåll med rörliga bolån är slutsatsen att räntetoppen sannolikt inte är nådd i Europa, och att de svenska bolåneräntorna på sikt följer med uppåt om Riksbanken tvingas hänga på. Den som funderar på att binda räntan har med andra ord ett skäl att göra kalkylen nu, innan höstens besked.
