Från och med torsdagen den 10 september är barn som fyllt 14 år straffmyndiga i Sverige, om brottet är tillräckligt grovt. Det är slutpunkten på en av mandatperiodens mest omdebatterade reformer, och den blir verklighet bara dagar före riksdagsvalet.

Bara de grövsta brotten omfattas

Den nya gränsen gäller inte all brottslighet. Enligt regeringens förslag kan en 14-åring bara dömas för brott som har minst fyra års fängelse i straffskalan. Det handlar om mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott, alltså den typ av gärningar som gängen på senare år allt oftare lagt på minderåriga.

Sänkningen är dessutom tidsbegränsad. Den gäller i fem år och ska därefter utvärderas innan riksdagen tar ställning till om den ska bli permanent.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) motiverade förslaget med att dagens ordning misslyckas åt två håll: samhället skyddas inte mot "livsfarligt våld", och barnen får inte den hjälp de behöver för att bryta destruktiva mönster.

Ett helt paket av skärpningar

Den sänkta åldersgränsen är den mest uppmärksammade delen, men lagändringarna som träder i kraft i dag är bredare än så. Riksdagens justitieutskott ställde sig bakom ett paket där även ungdomsrabatten för 15- till 17-åringar minskas kraftigt, maxstraffet för den gruppen höjs från 14 till 18 års fängelse och straffreduktionen för unga vuxna mellan 18 och 20 år slopas helt.

Påföljden ungdomsövervakning skärps också, bland annat med utökad helghusarrest och möjlighet för domstolen att förbjuda den dömde att vistas på vissa platser.

Riksdagen fattade beslutet den 13 augusti, efter att kammaren kallats in under sommaruppehållet. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot just sänkningen av straffbarhetsåldern.

Barnombudsmannen: löser inte problemet

Kritiken mot reformen har varit hård från barnrättshåll. Barnombudsmannen avstyrkte förslaget redan i remissrundan. Myndighetens huvudinvändning är att straff mot yngre barn inte kommer åt kärnan i problemet, nämligen de vuxna som rekryterar barnen. Att barn dras in i grov kriminalitet beskrivs i remissvaret i stor utsträckning som ett uttryck för samhällets misslyckande, och lösningen sägs ligga i tidigare insatser från socialtjänst, skola och barnhälsovård.

Barnombudsmannen varnar också för att reformen kan bli kontraproduktiv. Sänks gränsen till 14 år finns risken att nätverken i stället vänder sig till ännu yngre barn, eller till barn med funktionsnedsättning. Myndigheten pekar dessutom på forskning som visar högre återfallsrisk för dem som döms tidigt i livet, och motsätter sig särskilt att 13- och 14-åringar häktas.

Sverige går sin egen väg i Norden

Med den nya gränsen avviker Sverige från sina nordiska grannländer, där straffbarhetsåldern ligger kvar vid 15 år. Frågan om var gränsen ska gå har följt svensk straffrätt i över hundra år, och principen har hela tiden varit att barn under en viss ålder inte ska kunna ställas till svars på samma sätt som vuxna.

Att den principen nu ruckas på, om än för en avgränsad grupp brott och under en försöksperiod, är en förändring som kommer att prägla kriminalpolitiken oavsett vem som bildar regering efter söndagens val. Om sänkningen ska bestå efter fem år avgörs av vad utvärderingen visar: om färre barn dras in i grov brottslighet, eller om Barnombudsmannens farhågor besannas.