Antalet sprängningar i Sverige fortsätter nedåt. Polisens sammanställning till och med den 31 augusti visar 75 fullbordade detonationer under årets första åtta månader, rapporterar TT. Motsvarande period 2025 var siffran 139.
Fyra sprängningar i augusti
Det är en minskning med ungefär 46 procent, och tempot i nedgången ser ut att hålla i sig. Under augusti registrerade polisen bara fyra detonationer. Samtidigt bokfördes sex fall av förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse under samma månad, alltså sprängladdningar som upptäcktes eller stoppades innan de detonerade, enligt polisens egen statistik.
Polisen understryker att siffrorna sammanställs manuellt, är preliminära och kan justeras i efterhand. Trenden är dock tydlig nog för att sticka ut: 2026 blir med stor sannolikhet det första året på länge då sprängningarna minskar ordentligt.
Efter en femårig explosion
För att förstå vad 75 detonationer betyder behöver man se tillbaka. Enligt Brottsförebyggande rådet ökade antalet anmälda sprängningsbrott, där både fullbordade dåd och försök ingår, från 162 år 2018 till 621 år 2025. Det är nära en fyrdubbling på sju år.
Under åren 2021 till 2025 fullbordades sammanlagt 714 sprängningar i landet. I genomsnitt ledde ungefär fyra av tio anmälda sprängningsbrott till en faktisk detonation, och andelen har sjunkit över tid, från 47 procent 2021 till 38 procent 2025. Det tyder på att polisen och räddningstjänsten blivit bättre på att hitta och desarmera laddningar, men också på att allt fler sprängningar används som hot snarare än som fullbordade attacker.
Geografiskt är problemet koncentrerat. En dryg tredjedel av sprängningarna under perioden inträffade i polisregion Stockholm, knappt en tredjedel i region Syd och ungefär en femtedel i region Väst.
Fortfarande ett europeiskt undantag
Att kurvan nu pekar nedåt betyder inte att Sverige är tillbaka där landet var för tio år sedan. Även 75 sprängningar på åtta månader är en nivå som inget annat land i Västeuropa kommer i närheten av i fredstid, och de sprängningar som faktiskt genomförs riktas ofta mot bostäder där andra än de tilltänkta målen bor.
Vad som ligger bakom minskningen låter sig inte avgöras av statistiken ensam. Skärpta straff för vapen- och sprängämnesbrott, ett stort antal frihetsberövade i de kriminella nätverken och förändrade metoder inom gängen brukar nämnas som bidragande faktorer. Vilken av dem som väger tyngst är en fråga som kommer att avgöra hur hållbar nedgången blir, och som blivande regeringar efter söndagens val kommer att få leva med.
