Kanada har infört strafftullar på mellan 15 och 50 procent på hundratals amerikanska varor. Åtgärden trädde i kraft på tisdagen, rapporterar SVT.
Tullarna träffar import för över 27 miljarder kanadensiska dollar och riktas mot stål, jordbruksutrustning, hushållsapparater och elektronik. Det är ett direkt svar på USA:s tidigare införda tullar på 50 procent mot kanadensiska varor. Förhandlingarna mellan länderna har brutit ihop.
Premiärminister Mark Carney står bakom linjen. Strategin uppges vara att "ett hårt motstånd ska stärka Kanadas förhandlingsposition" på längre sikt.
Varför just de varorna
Urvalet är inte slumpmässigt. Stål, jordbruksutrustning, vitvaror och elektronik har det gemensamt att de tillverkas i delstater där producenterna har politisk tyngd och där tillverkningen är koncentrerad till orter som märker ett exportbortfall omedelbart.
En strafftull är sällan avsedd att skydda den egna industrin i första hand. Den är avsedd att göra ont på ett ställe där någon ringer sin kongressledamot. Det är i den meningen ett politiskt instrument snarare än ett ekonomiskt.
Vad Kanada riskerar
Baksidan är välkänd. USA är Kanadas ojämförligt största handelspartner, och ett land som lägger tullar på import från sin viktigaste leverantör höjer priserna för sina egna företag och hushåll.
Carneys resonemang förutsätter alltså att smärtan är tillfällig och att den köper ett bättre avtal. Det är en satsning, och den håller bara om motparten faktiskt återvänder till förhandlingsbordet. Just nu har samtalen brutit ihop.
Vi anger inte vilka enskilda produkter som omfattas eller vilka effekter tullarna väntas få på priser och sysselsättning, eftersom det inte framgår av den källa vi läst.
