Inflationen i augusti blev lägre än ekonomerna hade räknat med. KPIF landade på 0,7 procent, oförändrat från juli, medan snittprognosen i Bloombergs enkät låg på 0,9 procent, rapporterar SVT.
Siffrorna
| Mått | Augusti | Juli |
|---|---|---|
| KPIF | 0,7 % | 0,7 % |
| KPI | 0,3 % | 0,2 % |
| KPIF-XE | 0,5 % | 0,6 % |
KPIF är Riksbankens målvariabel, alltså konsumentprisindex med fast ränta. KPIF-XE är samma mått rensat för energi, och det är den siffra som brukar visa om prisökningarna sitter i den underliggande ekonomin eller kommer utifrån. Den föll.
Vad det betyder för räntan
SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén konstaterar: "Det här betyder att inflationen kom in lägre än vad många hade väntat."
Han kopplar också utfallet till oron kring Mellanöstern: "oron över att Hormuz och liknande har dragit igång en inflationsbrasa kommer lite på skam."
Om penningpolitiken säger Norén att siffrorna "har ökat sannolikheten för att Riksbanken inte höjer räntan under resten av året i alla fall".
Varför energiledet är det intressanta
Att KPIF står stilla medan KPIF-XE sjunker säger något mer än vad rubriksiffran gör.
Det innebär att det som håller uppe inflationen i huvudsak kommer från energipriser, alltså från oljemarknaden och elpriset, medan de priser som sätts i svenska butiker och tjänsteföretag stiger långsammare. För en centralbank är den skillnaden avgörande: energipriser går inte att styra med styrräntan, och de vänder ofta av sig själva.
Att uppgången uteblev trots veckornas oro kring Hormuzsundet är i det ljuset den egentliga nyheten. Marknaden hade prisat in en effekt som ännu inte syns i statistiken.
Vi anger inga prognoser för kommande räntebesked, inga uppgifter om enskilda varugruppers prisutveckling och ingen kommentar från Riksbanken, eftersom det inte framgår av den källa vi läst.
