Sveriges befolkning har förändrats kraftigt sedan 2010. Riksdagen har det inte. Andelen ledamöter som är födda utomlands ligger fortfarande på omkring åtta procent, samma nivå som efter valet för sexton år sedan, rapporterar Ekot inför söndagens val.
Gapet som växer
Under samma period har andelen utrikesfödda bland de röstberättigade ökat till 16 procent. Det betyder att ungefär var sjätte person som får rösta på söndag är född i ett annat land, medan ungefär var tolfte ledamot i den avgående riksdagen är det.
Ser man till hela befolkningen är skillnaden ännu större. Enligt SCB var drygt 2,2 miljoner personer i Sverige födda utomlands 2025, drygt 20 procent av befolkningen. År 2010 var motsvarande siffra knappt 1,4 miljoner. Alla utrikesfödda har inte rösträtt till riksdagen, eftersom den kräver svenskt medborgarskap, vilket förklarar en del av skillnaden mellan andelen i befolkningen och andelen väljare.
Valet i år är dessutom det första med över åtta miljoner röstberättigade, enligt Valmyndigheten.
Den långa vägen
Varför hänger inte riksdagen med? Statsvetaren Cecilia Josefsson pekar i Ekots inslag på hur svenska partier rekryterar. Riksdagsplatser går sällan till nykomlingar. "Det är ofta en lång väg genom lokalpolitiken innan en person blir invald i riksdagen", säger hon, och den som kommit till Sverige i vuxen ålder börjar den vägen senare än andra.
Josefsson lyfter också en annan förklaring: rädslan för hat och hot. Politiker med utländsk bakgrund är ofta mer utsatta, och det kan få potentiella kandidater att avstå redan innan de nominerats.
Till det kommer partiernas egna listor. Andelen utrikesfödda på valbar plats avgörs av valberedningar och medlemsmöten långt före valdagen, och där väger ofta lång partitrohet tyngre än att listan ska spegla väljarkåren.
Varför det spelar roll
Representation är inte bara en symbolfråga. Vilka som sitter i riksdagen påverkar vilka erfarenheter som finns i rummet när lagar om exempelvis medborgarskap, arbetsmarknad och skola skrivs. Det påverkar också hur väljare ser på sina möjligheter att påverka. Väljaren Sharifa Zahar säger till Ekot att hon hoppas på fler ledamöter med utländsk bakgrund och helst vill rösta på någon som delar både hennes värderingar och hennes bakgrund.
Om söndagens val ändrar bilden avgörs inte bara av hur väljarna röstar, utan av hur partierna redan har satt sina listor. Den siffra som stått still sedan 2010 är i första hand ett resultat av beslut som fattades innan valrörelsen ens började.
