48 procent av svenskarna anser att sommarens värmerekord och skogsbränder i mycket stor utsträckning hänger ihop med klimatförändringarna. Ytterligare 28 procent svarar i ganska stor utsträckning, rapporterar SVT.

15 procent svarar i ganska liten utsträckning, 5 procent inte alls, och 3 procent vet ej.

Undersökningen är gjord av Indikator Opinion bland 1 863 svarande mellan den 23 och 29 juli, med en svarsfrekvens på 40 procent. Materialet är viktat på kön, ålder och partival 2022. Bränderna som avses är sommarens i Frankrike och Spanien.

Skillnaden mellan könen

Bland kvinnor ser 85 procent ett betydande samband. Bland män är siffran 68 procent.

Daniel Lindvall, docent i sociologi vid Uppsala universitet, pekar på skilda livsstilar mellan kvinnor och män som en del av förklaringen, och beskriver skepsisen som ett omedvetet försvar av den egna identiteten och livsstilen.

Han konstaterar också att klimatfrågan blivit starkt politiskt polariserad, och att Tidöpartierna nedprioriterat den.

Hur siffrorna bör läsas

En sak är värd att hålla isär: frågan gäller vad människor tror, inte vad forskningen visar.

Attributionsforskningen, alltså den gren som räknar på hur mycket klimatförändringarna påverkat sannolikheten för en enskild värmebölja eller brand, ger normalt tydliga svar för just värmeböljor. Skogsbränder är mer sammansatta, eftersom antändningen nästan alltid är mänsklig medan brandrisken styrs av väder och skötsel.

Att 76 procent ser ett samband är alltså inte samma sak som att 76 procent har rätt eller fel. Det är ett mått på hur en vetenskaplig fråga landat i opinionen.

Varför könsskillnaden inte är unik

Mönstret med kvinnor som i högre grad ser klimatrisker återkommer i internationella mätningar och har gjort det länge.

Vanliga förklaringar handlar om skillnader i riskuppfattning generellt, om skilda konsumtionsmönster, och om att frågan i vissa länder blivit knuten till politisk identitet på ett sätt som gör svaret till en markering snarare än en bedömning.

Lindvalls resonemang om identitetsförsvar ligger i den sista fåran, och den tolkningen är en förklaringsmodell, inte ett mätresultat.

Vad mätningen inte säger

Den säger ingenting om vad respondenterna vill att politiken ska göra. Att se ett samband är inte detsamma som att stödja en viss åtgärd, och skillnaden mellan de två är ofta där den politiska striden faktiskt står.