Under 2010-talet var skotsk whisky en av de säkraste exportprodukter Storbritannien hade. Destillerier byggdes ut, nya anläggningar öppnade och fat såldes som investeringsobjekt. Siffrorna för 2025 pekar åt andra hållet.

Ned i både värde och volym

Skotsk whisky exporterades under 2025 för 5,3 miljarder pund, en nedgång med 1,8 procent. Volymen föll mer: 1,34 miljarder flaskor, minus 4,3 procent. Att både värde och volym sjunker samtidigt är ovanligt i branschen, som annars brukat kunna kompensera lägre volymer med dyrare produkter.

Branschorganisationen Scotch Whisky Association pekar på tre orsaker som verkar samtidigt: internationella tullar, stigande kostnader för att driva verksamhet i Storbritannien och en efterfrågan som mattats av.

Tullarna slår i USA

Den enskilt tyngsta faktorn är USA, whiskyns mest värdefulla marknad. I april 2025 infördes en tull på tio procent. Mellan maj och december samma år föll exportvolymen till USA med 15 procent och värdet med 7 procent. För helåret landade USA på 933 miljoner pund, en nedgång med 4 procent.

Frankrike, den näst största marknaden mätt i värde, tappade 14 procent i volym. Japan minskade 27 procent i volym och Taiwan 22 procent i värde.

Indien går mot strömmen

Ett undantag sticker ut. Indien växte 15 procent både i värde och volym, till 286 miljoner pund och 220 miljoner flaskor, och är därmed den största marknaden för skotsk whisky räknat i antal flaskor. Sänkta indiska importtullar har öppnat en marknad som branschen länge betraktat som sin viktigaste tillväxtmöjlighet.

Frågan är om Indien hinner växa i den takt som krävs för att väga upp fallen i USA, Japan och Frankrike, rapporterar DRAM Scotland.

Skuggan från 1980-talet

I branschen dras jämförelser med den så kallade whisky loch på 1980-talet, när överproduktion ledde till att destillerier stängdes permanent. Brora och Port Ellen, i dag två av de mest eftertraktade namnen på auktioner, tystnade i den vågen och stod stilla i decennier.

Parallellen är inte exakt. Nedgången nu handlar mer om handelspolitik och kostnader än om ren överproduktion. Men grundproblemet liknar det förra: kapaciteten byggdes ut mot en efterfrågekurva som antogs fortsätta uppåt.

Vad det betyder för svenska konsumenter

För den svenska whiskydrickaren märks det här långsamt. Sverige träffas inte av de amerikanska tullarna, och priset i hyllan på Systembolaget styrs i hög grad av svensk alkoholskatt. Däremot påverkar den globala nedgången utbudet: när volymerna faller blir det producenternas dyrare, mer profilerade uttryck som prioriteras, medan smalare buteljeringar och små lagerpartier kan bli svårare att få tag på.

Samtidigt kan svenska producenter få ett läge. En bransch där skotska volymer krymper och konsumenter söker nytt är historiskt sett den miljö där yngre whiskyländer tagit plats.