Matmomsen halverades från 12 till 6 procent den 1 april i år, och gäller till och med den 31 december 2027. Livsmedelspriserna föll med 5,5 procent mellan mars och april enligt konsumentprisindex, framgår det av regeringens redovisning.

Ett fullt genomslag hade teoretiskt motsvarat 5,36 procent. Utfallet ligger alltså i nivå med, och något över, vad sänkningen räknat skulle ge.

Granskningen är gjord av Konsumentverket och Konjunkturinstitutet, rapporterar SVT Nyheter.

Frågan var om pengarna skulle nå kunden

Det här är den intressanta delen, och den är inte teknisk utan politisk.

När en punktskatt eller moms sänks uppstår alltid samma invändning: att handeln behåller mellanskillnaden i stället för att sänka priset. Det är ett rimligt påpekande, eftersom en butik inte är skyldig att sänka priset bara för att skatten sänks, och eftersom sänkningen kan absorberas i marginalerna utan att någon märker det.

Granskningen svarar att så inte skedde den här gången.

Bredden är det starkaste beviset

Generaldirektören Lena Aronsson på Konsumentverket pekar på hur prisnedgången fördelade sig:

"Den här breda prisnedgången talar för att den här momsreformen påverkade hela livsmedelssortimentet och inte bara ett fåtal produkter."

Det argumentet är starkare än själva procenttalet.

Om priserna fallit på ett urval varor skulle det ha kunnat förklaras med kampanjer, säsong eller konkurrens om enskilda basvaror som mjölk och bröd. Att nedgången syns över hela sortimentet är svårare att förklara med något annat än momsen.

Att effekten består är det andra beviset

Den andra invändningen mot momssänkningar är att effekten är tillfällig: priserna faller först och kryper sedan tillbaka när uppmärksamheten avtar.

Att de lägre priserna bestått talar emot det. Prisnedgången började redan i mars, alltså månaden före sänkningen trädde i kraft, och höll i sig till och med juli. Ingen av de större handelskedjorna har höjt tillbaka priserna efteråt.

Att butikerna sänkte innan de behövde tyder på konkurrens snarare än välvilja. När alla vet att en sänkning kommer blir den som väntar den dyraste butiken den veckan.

Vad som inte framgår

Tre saker saknas i det underlag vi haft tillgång till.

Vad reformen kostar statskassan redovisas inte i det underlag vi läst, och vi anger därför inget belopp. Inte heller vad sänkningen betytt för ett genomsnittligt hushåll i kronor per månad.

Störst prisfall syntes på oljor och fetter samt alkoholfria drycker. Kött, grönsaker och sötsaker sjönk mindre.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) omnämns i sammanhanget men citeras inte i den text vi läst.

Varför beskedet kommer nu

Granskningen publiceras knappt två veckor före valdagen, i en valrörelse där hushållens kostnader varit ett återkommande tema.

En utvärdering som visar att en genomförd reform fungerat som avsett är av naturliga skäl användbar för den som genomfört den. Det gör inte slutsatsen mindre giltig, men det är värt att veta när siffran dyker upp i en debatt.

Uppdraget till myndigheterna löper vidare, med slutredovisning den 31 mars 2028. Den intressanta frågan då blir inte om sänkningen nådde fram, utan vad som händer med priserna när den upphör vid årsskiftet 2027.