Centerpartiet vill att 90 procent av alla nya personbilar som säljs 2030 ska vara elbilar. Målet presenteras av partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist, enligt partiets egen redovisning.

"Sverige har allt att vinna på att ligga längst fram i elektrifieringen. Det är bra för klimatet, bra för hushållen och stärker svenska företag som Volvo och Scania", säger hon.

Tre styrmedel

Partiet föreslår en elbilsbonus på 50 000 kronor, fler laddstolpar och satsningar på eldrivna lastbilar.

Bonusen är det som kostar mest och som märks först. En sådan konstruktion har funnits förut i Sverige, i form av klimatbonusen som avskaffades 2022, och effekten av den är väl dokumenterad: försäljningen svarar snabbt, både när stödet införs och när det tas bort.

Laddstolparna är den svåra delen

Det andra styrmedlet är mindre iögonfallande och sannolikt mer avgörande.

En elbilsbonus påverkar den som redan kan tänka sig en elbil. Laddinfrastrukturen påverkar den som inte kan det: den som bor i lägenhet utan egen parkering, den som kör långt på landsbygden, den som inte har någonstans att ladda över natten.

Det är i den gruppen de sista tjugo procentenheterna mot ett nittioprocentsmål finns, och det är också den grupp som är dyrast och långsammast att nå.

Vad 90 procent innebär

Målet gäller andelen av nybilsförsäljningen, inte av bilparken.

Skillnaden är stor och missförstås ofta. En svensk personbil används i genomsnitt i uppemot två decennier, vilket betyder att bilparken förändras långsamt även om försäljningen skiftar snabbt. Ett nittioprocentigt nybilsmål 2030 innebär alltså inte att nio av tio bilar på vägarna är eldrivna det året, utan att omställningen då är i gång på allvar.

Vad partiet inte anger

Vi har inte funnit någon uppgift om vad förslaget beräknas kosta totalt, eller vilken andel av nybilsförsäljningen som är eldriven i dag.

Utan den första siffran går det inte att bedöma reformens storlek, och utan den andra går det inte att bedöma hur långt steget till 90 procent faktiskt är. Vi kompletterar när partiet redovisar dem.

Utspelet i valrörelsen

Beskedet kommer två veckor före valdagen och samma dag som flera andra partier presenterat vallöften.

Klimatpolitiken har spelat en mindre roll i den här valrörelsen än i den förra, och det är i sig en del av sammanhanget: ett parti som lyfter frågan nu gör det för att skilja ut sig, inte för att följa strömmen.