939 döda i Nepal, omkring 2 500 byggnader förstörda

Minst 939 människor har omkommit i lervågen i Nepal. Antalet saknade uppges till 3 925 och omkring 2 500 byggnader är förstörda, rapporterar Borås Tidning.

Räddningsarbetet fortsatte under måndagen för att lokalisera och rädda människor som sitter fast under massan av lera och bråte.

Saknadesiffran sjunker medan dödstalet stiger

Vi rapporterade i morse om 903 döda och över 4 000 saknade. Nu är talen 939 och 3 925.

Den rörelsen är den väntade, och den är inte god nyhet. När räddningsarbetet når fram flyttas människor från saknadelistan, men de flyttas i huvudsak till dödstalet, inte till listan över räddade.

Att skillnaden mellan de två förändringarna inte går jämnt ut beror på att listorna byggs olika: dödstalet bygger på identifierade personer, saknadelistan på anmälningar som kan innehålla dubbletter.

2 500 byggnader är den siffra som avgör hösten

Byggnadstalet är i det här skedet det mest talande måttet på vad som väntar.

En förstörd byggnad betyder ett hushåll utan tak, och 2 500 byggnader innebär storleksordningen tiotusen människor som behöver någonstans att bo. Det är den siffra som avgör hur den kommande månaden ser ut i de drabbade dalgångarna, långt efter att sökandet avslutats.

Till det kommer skolor, vårdinrättningar och vägar. I bergsterräng är återuppbyggnad inte bara en fråga om material, utan om att över huvud taget nå fram med det.

933 saknade i vattenkraftstunnlar

En särskild del av katastrofen utspelar sig under jord. Minst 933 arbetare befaras vara fast vid olika vattenkraftsprojekt, och 361 har hittills kunnat räddas, rapporterar SVT Nyheter.

Vid Upper Trishuli-projektet handlar det om omkring 350 personer.

Räddningsexperter med tunnelkompetens från Kina och Indien deltar i arbetet.

Bhim Gautam, chef för Independent Power Producers Association, riktar kritik mot hur snabbt insatsen kom i gång: "Om räddningsinsatserna hade kommit fortare till de här områdena hade fler varit vid liv."

Att bergsdalar i Nepal är fulla av vattenkraftsprojekt är ingen slump. Fallhöjden är landets största naturresurs, och tunnlarna byggs där vattnet rinner, alltså precis i de dalgångar där en lervåg tar vägen.

Drönarbilder visar förödelsens väg

En drönarbild tagen under söndagen visar spåret leran lämnat efter sig genom dalen.

Den sortens dokumentation har blivit central i katastrofer av det här slaget. Där markpatruller tar dagar på sig att ta sig fram ger flygbilden en omedelbar överblick över var massorna gått fram, och därmed var det är meningsfullt att söka.