Regeringen har tillsatt en utredning om ytterligare skärpta villkor för enskilda huvudmän inom skolväsendet, enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet. Tyngdpunkten ligger på reglering av utländskt ägande av fristående skolor och förskolor.

Utredare är Caroline Oredsson, överdirektör på Statens institutionsstyrelse. Uppdraget ska redovisas den 30 september 2027.

Motiveringen är säkerhetspolitisk

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson formulerar skälet i termer som ligger närmare säkerhetspolitiken än skolpolitiken.

"Vi behöver veta vem som äger svenska skolor och reglera utländska aktörers inflytande i våra barns utbildning. Därför är det viktigt att vi fortsätter att utreda den här frågan. Svensk skola får aldrig bli en bakdörr för utländska intressen eller spionage", säger hon.

Enligt Borås Tidning vill regeringen strama åt regelverket så att friskolor inte kan drivas av aktörer utanför EU och EES.

En utredning, inte en lag

Det här är ett kommittédirektiv. Ingen regel ändras i dag, och inget träder i kraft inom överskådlig tid.

Redovisningsdatumet den 30 september 2027 är alltså startpunkten för den fortsatta processen, inte slutpunkten. Efter en utredning följer remissrunda, lagrådsremiss, proposition och riksdagsbehandling. Från direktiv till ikraftträdande tar ett ärende av det här slaget i regel flera år.

Det är värt att hålla i minnet när förslaget läses tolv dagar före ett riksdagsval. Den regering som tar emot utredningen i september 2027 är inte nödvändigtvis den som beställde den.

Gränsdragningen mot EU-rätten

Den svåra delen ligger i själva avgränsningen. Ett förbud mot ägare utanför EU och EES är enklare att förena med unionsrätten än ett förbud mot utländskt ägande i allmänhet, eftersom etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital gäller inom unionen men inte utan vidare gentemot tredje land.

Frågan blir då hur man hanterar ägarkedjor: ett bolag registrerat i ett EU-land kan i sin tur ägas från ett land utanför unionen. En reglering som stannar vid det formella registreringslandet träffar inte det som motiverar den.

Vi har inte kunnat verifiera de fyra delförslag som cirkulerat i referat, utöver ägarfrågan och den vidare formuleringen om skärpta villkor, och redovisar därför inte fler.

Vi återkommer när direktivet redovisas i sin helhet.