Vi har rapporterat dödssiffrorna från Nepal löpande sedan slutet av augusti. SVT Nyheter har nu rekonstruerat förloppet den 27 augusti, och den rekonstruktionen förklarar varför siffrorna blev så höga.

Klockan 08.37: fel sorts skalv

USGS registrerade först det som såg ut som ett jordskalv i Langtangområdet, nära gränsen mellan Tibet och Nepal.

Forskare kunde senare konstatera att det inte var ett skalv. Is och berg hade lossnat, och massan rörde sig nedför dalgången i upp till 150 kilometer i timmen.

Det är kärnan i katastrofen. Ett jordskalv känns av alla samtidigt; en störtflod färdas, och den färdas snabbare än ett varningssystem hinner arbeta.

08.44 till 08.50: sju minuter

Övervakningsfilm från gränsövergången Gyirong visade vattenmassorna förstöra allt inom loppet av sju minuter. Gränsstationen förstördes helt.

Klockan 08.50 slutade mätstationen i Syabrubesi att fungera.

09.05 till 09.15: varningarna går ut

Varnings-sms skickades till boende i distrikten Rasuwa, Nuwakot, Dhading och Chitwan.

Det är knappt en halvtimme efter den första registreringen, och för de närmast belägna byarna var det redan för sent. För de längre ned längs floden var det den halvtimme som avgjorde.

En rektors snabba beslut kan enligt SVT ha räddat 1 600 liv.

11.43: bron vid Furke Khola

Vattnet nådde floden Trishuli och tog med sig bron vid Furke Khola.

Vid det laget hade flodvågen färdats i drygt tre timmar, och avståndet gjorde att varningarna hann fram. Det som avgjorde här var inte hastigheten utan om beskedet nådde rätt personer och om de trodde på det.

18.30: vattnet sjunker

Vid Devghat hade vattennivåerna gått ned. Tio timmar hade gått sedan de första larmen.

Hundratals arbetare vid vattenkraftverk saknas fortfarande, och omkring 3 000 personer är fortsatt oredovisade.

Varför just den här sortens katastrof växer

Det som utlöste förloppet, is och berg som lossnar högt uppe i bergen, är den typ av händelse som blivit vanligare i Himalaya i takt med att glaciärerna dras tillbaka och permafrosten i bergssidorna tinar.

Ett smältvattenmagasin som brister eller ett bergsparti som lossnar ger en flodvåg med helt annan hastighet än ett monsunregn. Varningssystem byggda för stigande vatten fungerar sämre mot en massa som rör sig i 150 kilometer i timmen.

Vi återkommer när dödstalet och antalet saknade revideras.