Inflationen sjönk kraftigt i juli. KPIF-måttet föll till 0,7 procent, från 1,3 procent i juni, enligt preliminära siffror från SCB som publicerades på torsdagen, rapporterar Barometern.

Den huvudsakliga förklaringen är sänkta skatter. "Inflationsnedgången beror till stor del på skattesänkningar", säger Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank.

Flera bedömare räknar samtidigt med att inflationen tar fart igen i höst när de nuvarande stöden löper ut, och menar att nedgången döljer det underliggande pristrycket i ekonomin.

Varför en skattedriven nedgång räknas annorlunda

Skillnaden mellan de två slagen av inflationsnedgång är det viktigaste i den här siffran.

När inflationen faller för att efterfrågan mattas, konkurrensen skärps eller produktionskostnader sjunker, är det ett tecken på att prisökningarna faktiskt bromsar. När den faller för att en skatt sänks, är det ett engångsskifte i prisnivån.

Effekten syns i tolvmånaderstalet i exakt tolv månader och försvinner sedan, oavsett vad som händer med priserna i övrigt. Det är därför en centralbank behandlar den typen av nedgång med försiktighet: den säger nästan ingenting om vart inflationen är på väg.

Vad Riksbanken tittar på i stället

Det som väger tyngre för räntebesluten är det underliggande pristrycket: tjänstepriser, löneutveckling och hushållens förväntningar på framtida inflation.

Om de delarna ligger stilla medan skattesänkningen drar ned totalen finns det ingen ny anledning att lätta på penningpolitiken. En låg totalsiffra som alla vet är tillfällig ändrar inte bedömningen av var inflationen landar om ett år.

Det är också därför formuleringen "flera bedömare väntar sig en uppgång i höst" är den viktigaste meningen i rapporteringen, inte rubriksiffran.

Vad det betyder i plånboken

För hushållen är skillnaden mindre akademisk än den låter, men den går åt två håll.

En skattesänkning som slår igenom i priset är en verklig lättnad just nu. Den som handlar i augusti betalar mindre än den som handlade i maj, och det gäller oavsett vad som orsakat nedgången.

Men det ger ingen grund att räkna med lägre boräntor. Den som hoppas på att en inflation kring 0,7 procent ska översättas i räntelättnader bör vänta på septembersiffran, som visar hur mycket av nedgången som var skatt och hur mycket som var något annat.

Siffran är preliminär

SCB:s snabbestimat revideras när det slutliga utfallet publiceras. Avvikelserna brukar vara små, men de förekommer, och en tiondel hit eller dit ändrar tonen i beskrivningen av läget.

Dagens Blad återkommer med de definitiva siffrorna och med Riksbankens bedömning.