Siffrorna kom på valnatten: Vänsterpartiet fördubblade sitt stöd i Rosengård i Malmö, liksom i Rinkeby och Ronna, enligt SVT:s genomgång. Förklaringarna dröjde längre.
Nu har TT talat med väljare på plats, och en av dem, Maria, sammanfattar sitt val kort: "De för krig mot vår religion", återger Sundsvalls Tidning.
Gaza som inrikespolitisk fråga
Det hon och andra pekar på är Palestinafrågan. Kriget i Gaza har i den här valrörelsen inte varit en utrikesfråga vid sidan av de andra, utan en fråga om vem som ser en själv, och vem som inte gör det.
Vänsterpartiet har varit det parti som tagit tydligast ställning, och enligt TT:s rapportering kan partiet ha gynnats av detta i utsatta områden, trots att frågan skapade problem för partiledaren Nooshi Dadgostar under kampanjen.
En röst med två innebörder
Det gör uppgången svårtolkad för partierna. Ett parti kan vinna röster på en fråga och samtidigt ha svårt att bära den, och en röst som lagts på grund av Gaza är inte nödvändigtvis en röst på partiets ekonomiska politik eller på dess syn på arbetsmarknaden.
För Socialdemokraterna, som länge varit det självklara valet i den här sortens områden, är signalen den omvända: att försöka hålla ihop flera perspektiv i en laddad fråga kan uppfattas som att inte ha någon ståndpunkt alls.
Vad det kan betyda framåt
Det finns två sätt att läsa Rosengård. Det ena är att detta är en engångshändelse kopplad till ett pågående krig, och att stödet rör sig tillbaka när kriget tonar bort ur nyhetsflödet.
Det andra är att en grupp väljare gjort en varaktig omflyttning, och att det som avgjorde inte var kriget i sig utan känslan av att bli sedd som misstänkt i sitt eget land. Vilken av tolkningarna som stämmer går inte att avgöra på ett val.
