Båda de svenska lagen tog sig vidare i Champions League-kvalets andra omgång. Hammarby vann med 4-0 mot albanska Apolonia och Malmö FF med 1-0 mot norska Vålerenga, rapporterar SVT Sport.
Hammarby bröt nollan strax före paus och drog sedan ifrån i andra halvlek. Mari Nyhagen och Elin Sörum, den senare på straff, fanns bland målskyttarna.
"Det har blivit några straffar i år så jag kände mig ganska trygg", sa Sörum efteråt, och tillade att hon var mer besviken över att inte ha gjort mål i öppet spel.
Malmö FF:s enda mål kom i den 33:e minuten genom 19-åriga Älvali Lindström, nyförvärv från IK Uppsala, enligt SVT. Larkin Russell stod för framspelningen, och målvakten Zecira Musovic höll nollan med flera avgörande räddningar.
"Jag blev så glad, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var en lättnad", sa Lindström, som beskrev situationen som overklig och sa att hon inte varit beredd på att chansen skulle komma.
Så fungerar formatet
Kvalets andra omgång spelas som minigrupper, med semifinal och final under samma vecka i stället för hemma- och bortamöte.
Det gör marginalerna hårdare. En svag halvlek går inte att reparera i en returmatch, och belastningen av två matcher på några dagar väger tyngre för trupper med tunn bredd.
För svenska lag är det en ordning som både hjälper och stjälper: vägen till gruppspelet blir kortare, men en enda dålig dag räcker för att stänga den.
Vad som står på spel
Hammarby kan möta Juventus eller Torreense i finalen. Sörum gissade själv på Juventus och hoppades på sen avspark: "Vi spelade en match mitt på dagen och det var jäkligt jobbigt."
Malmö FF möter på lördagen vinnaren av Eintracht Frankfurt mot Omonia Nicosia.
Skillnaden i motstånd är påtaglig. Juventus och Frankfurt är klubbar med helt andra budgetar än de svenska, medan Torreense och Omonia ligger inom räckhåll. Vilken lott som faller ut avgör i praktiken hur stor chansen är.
Varför gruppspelet betyder så mycket
För en damallsvensk klubb är ett avancemang inte bara meriterande. Gruppspelet ger intäkter i en storleksordning som inte går att få fram på hemmapublik, och spelarna får möta motstånd som de annars bara ser i landslaget.
Det är också den mest konkreta rekryteringsfördel svensk damfotboll har i en marknad där de största europeiska klubbarna betalar mer.



