Få ljud säger sommar lika tydligt som det djupa, lite stötiga surret från en humla som arbetar sig genom en rabatt. Den lurviga kroppen, det till synes tunga flygsättet och det godmodiga lynnet gör humlan till en favorit i trädgården. Men bakom charmen döljer sig en av landskapets viktigaste arbetare.

En pälsklädd kylatålig pollinatör

I Sverige finns ungefär 40 humlearter, både samhällsbyggande humlor och så kallade snylthumlor som lägger sina ägg i andras bon, enligt WWF. Den täta pälsen är ingen tillfällighet. Humlan kan hålla en hög kroppstemperatur genom att darra med flygmusklerna, och därför är hon i luften redan tidigt på morgonen och i kyligare, blåsigare och fuktigare väder än honungsbiet. När bina väntar in värmen surrar humlan redan mellan blommorna – en egenskap som gör henne extra värdefull i vårt nordiska klimat.

Därför är hon en mästerpollinatör

Humlan besöker inte blommorna för att hjälpa till, utan för att hämta nektar och pollen till boet. Men på köpet flyttar hon pollen mellan blommor och blir därmed en nyckelspelare för både vilda växter och vår mat. Hon är trogen klövern, blåbärsriset och lingonet, och en enda humla hinner med många blombesök per utflykt.

En av hennes mest spektakulära talanger är vibrationspollinering, på engelska buzz pollination. Vissa växter – som tomat och blåbär – släpper bara ifrån sig sitt pollen om blomman skakas i rätt frekvens. Humlan biter tag i ståndarna och vibrerar med flygmusklerna tills pollenet ryker ut. Man hör det ofta som ett extra högt surr vid en blommande tomatplanta, beskriver Naturhistoriska riksmuseet. Honungsbin saknar denna förmåga, vilket gör humlan oersättlig för dessa grödor.

Ett samhälle som varar en enda sommar

Humlesamhället är ettårigt, till skillnad från honungsbins fleråriga kupor. På våren vaknar en befruktad drottning som ensam övervintrat. Hon letar upp en boplats – ofta ett gammalt sorkbo, en holk eller en glugg i marken – och lägger sina första ägg. I början sköter hon allt själv: värmer äggen och hämtar mat.

Ur de första äggen kläcks arbetshumlor, alla honor, som tar över födosöket medan drottningen koncentrerar sig på att lägga ägg. Boet växer under sommaren. Mot slutet av säsongen föds nya drottningar och hanar som parar sig. När hösten kommer dör hela samhället – arbetarna, hanarna och den gamla drottningen. Bara de nya, befruktade drottningarna lever vidare, gräver ner sig och övervintrar för att starta nästa års bon.

Hoten – och hur du hjälper

Det går inte lika bra för humlorna som man kunde önska. Många av Sveriges pollinerande insektsarter är rödlistade. De största hoten är förlusten av blomrika marker när ängar och betesmarker växer igen eller ersätts av storskaligt jordbruk, samt bekämpningsmedel, framhåller Naturskyddsföreningen. När blommorna försvinner svälter humlorna, och utan boplatser får drottningarna ingenstans att starta.

Det goda är att hjälpen är enkel. Plantera blommande växter med enkla, öppna blommor – inte fyllda trädgårdssorter – och se till att något blommar från tidig vår till sen höst. Låt en bit av gräsmattan blomma med klöver och maskros. Avstå från bekämpningsmedel. Och en vanlig myt tål att nyanseras: att lägga ut sockervatten kan rädda en helt utmattad humla i nödfall, men det är ingen kost och ska aldrig bli en vana – riktiga blommor är alltid bättre. Honung ska undvikas helt, eftersom den kan sprida sjukdomar.

Nästa gång du hör det tunga surret i rabatten kan du alltså luta dig tillbaka och njuta. Humlan jobbar – för blommorna, för bären och för oss.