En av de mest uppmärksammade miljöbrottshärvorna i svensk återvinningsbransch på senare år slutade med en delvis friande dom. Vänersborgs tingsrätt frikände en högt uppsatt chef på Stena Recycling – och själva bolaget – från ansvar för grovt miljöbrott, samtidigt som fyra andra personer dömdes. Domen meddelades den 28 februari 2025 i mål B 1880-22 (Sveriges Domstolar).
Härvan har följts noga eftersom den rör ett av landets största återvinningsbolag och frågan om var gränsen går mellan tillåten återanvändning av material och olaglig dumpning av miljöfarligt avfall. Eftersom domen är överklagad är ärendet långt ifrån avslutat.
Vad åtalet gällde
I centrum stod en nedlagd bergtäkt i Melleruds kommun i Dalsland. Dit fördes stora mängder så kallat fines – ett restprodukt- och jordliknande material som blir kvar efter att bilar och metallskrot fragmenterats. Materialet användes för att anlägga en slänt i den avslutade täkten.
Problemet, enligt åklagaren, var innehållet. Avfallet visade sig läcka höga halter av bland annat koppar, zink, bly och kvicksilver, och domstolen pekade också på förhöjda nivåer av PCB och PFAS (Aktuell Hållbarhet). Stena Recycling hade klassificerat materialet som icke-farligt och sålt det vidare som konstruktionsmaterial.
Dumpningen pågick under flera år. Tillsynsmyndigheten gav i oktober 2020 tillstånd att använda avfall för att anlägga slänten, men efter klagomål från allmänheten våren 2021 upptäcktes vad materialet faktiskt bestod av. När verksamheten stoppades i november 2021 fanns enligt uppgifter över 45 000 ton avfall i täkten, varav omkring 35 000 ton kopplades till Stena Recyclings verksamhet.
Vem friades och vem fälldes
Totalt var sju personer och fyra bolag inblandade i åtalet, som bland annat rörde grovt miljöbrott. Tingsrätten dömde fyra personer till villkorlig dom och dagsböter för att ha anlagt slänten med det förorenade materialet. Tre personer frikändes helt, och åtalet för grovt penningtvättsbrott ogillades.
Den chef på Stena Recycling som åklagaren menade hade lett den påstått olagliga hanteringen av bolagets restprodukter friades. Enligt rapporteringen byggde frikännandet på att domstolen inte ansåg att uppsåt var styrkt (Aktuell Hållbarhet). Av integritetsskäl namnges personen inte här.
Stena Recycling välkomnade utfallet. Bolaget uppgav att domen ligger i linje med vad det fört fram under rättegången – nämligen att man agerat i enlighet med de krav som den lokala tillsynsmyndigheten ställt (Stena Recycling).
Åklagaren överklagade
Åklagaren nöjde sig inte. Kammaråklagare Martin Elofsson uppgav sig vara förvånad över den friande delen av domen. Domen överklagades till hovrätten, och Stena Recycling har meddelat att bolaget vidhåller det man fört fram i tingsrätten. Målet väntas prövas i hovrätten under 2026.
Vad domen betyder
För återvinningsbranschen sätter fallet fingret på en känslig gränsdragning: när blir en restprodukt som säljs som konstruktionsmaterial i stället ett miljöfarligt avfall som måste hanteras därefter? Tingsrättens slutsats – att de fyra som rent fysiskt anlade slänten dömdes, medan ansvariga längre upp i kedjan friades på grund av bristande uppsåt – illustrerar hur svårt det är att placera straffansvar i komplexa avfallskedjor med flera bolag och mellanhänder.
Eftersom domen är överklagad är inget slutligt avgjort. Hovrättens prövning under 2026 blir därför avgörande för om frikännandet står sig eller om ansvaret bedöms annorlunda i högre instans.
