Årets Ig Nobel-priser har delats ut. Ceremonin hölls i Zürich i stället för på ett amerikanskt universitet, med hänvisning till säkerhetsläget för forskare och journalister, rapporterar SVT.

Bland pristagarna finns forskning om en stänksäker urinoar, ett experiment där tusen identiska par kalsonger grävdes ned i över 25 länder och grävdes upp efter två månader, samt en aerodynamisk studie av näsborrning.

Andra priser gick till upptäckten att spädbarn luktar gott för sina föräldrar medan tonåringar inte gör det, till mjölkproteiner från kackerlackor, till vad som utlöser bett från giftormar och till myggors sugsnablar använda som munstycken för 3D-utskrift.

Poängen med priset

Ig Nobel delas ut för verklig, publicerad forskning som först får en att skratta och sedan att tänka. Det är ingen parodi på vetenskap, och pristagarna är sällan förargade.

Skillnaden mot ett skämtpris är att studierna existerar, är genomförda med metod och i regel finns i granskade tidskrifter. Det som prisas är att de ställer en fråga ingen tänkt på att ställa.

Varför kalsongerna faktiskt är bra forskning

Att gräva ned tusen identiska plagg i 25 länder låter som ett upptåg, men det är en väl beprövad metod inom markbiologi.

Bomull bryts ned av markens mikroorganismer, och nedbrytningstakten säger något om hur aktiv jorden är. Genom att använda exakt samma plagg överallt får forskaren en standardiserad mätsticka: skillnaden i vad som återstår efter två månader beror på jorden, inte på materialet.

Alternativet, att mäta mikrobiell aktivitet i laboratorium, är dyrare och svårare att jämföra mellan platser. Ett par kalsonger kostar nästan ingenting och kan grävas ned av vem som helst, vilket gör metoden användbar i just den sortens studier som täcker en hel kontinent.

Urinoaren är också ett riktigt problem

Stänk i offentliga toaletter är en fråga om städkostnader, lukt och hygien, och den avgörs av vinkeln mellan stråle och yta.

Det är ren vätskemekanik, samma fysik som avgör hur en droppe uppför sig när den träffar en yta i vinkel. Att ingen räknat på det förrän nu säger mer om vad forskning brukar ägna sig åt än om problemets betydelse.

Vad vi inte skriver ut

Vi namnger inte pristagarna. Namnen förekommer i andra sammanställningar men fanns inte i den källa vi läst, och ett felstavat eller felaktigt tillskrivet namn i en text om ett humorpris är ingen liten sak för den som forskat.

Vi har inte heller kunnat verifiera om någon svensk eller nordisk forskare finns bland årets pristagare.