Näringsminister Ebba Busch (KD) avfärdar FN:s bedömning av svensk lagstiftning på området samiska rättigheter. "Då har FN fel", säger hon i SVT:s reportage "Renar i vägen", rapporterar SVT.
Om själva kritiken säger hon: "Då vet jag inte vad du refererar till. Vi har alltid med samiska intressen när vi tar beslut om gruvor."
På anklagelser om folkmord svarar hon: "En otroligt grov anklagelse. Vi har väldigt hög nivå på rättigheterna för ursprungsbefolkningen."
I samma reportage säger rättsprofessorn Christina Allard att FN-kritiken är återkommande, och Rasmus Klöcker Larsen vid Stockholm Environment Institute att glappet mellan svensk lag och internationell rätt är stort.
Vad oenigheten faktiskt gäller
Busch och kritikerna talar delvis om olika saker, och det är därför båda kan låta rimliga.
Ministerns påstående är att samiska intressen vägs in i besluten. Det stämmer i den meningen att samebyar är sakägare i tillståndsprocesserna och har rätt att yttra sig och överklaga.
Kritiken gäller något annat: att en rätt att bli hörd inte är detsamma som ett krav på samtycke. Folkrättens standard för urfolk handlar om samråd som syftar till att uppnå fritt och informerat förhandssamtycke, alltså att ett nej ska kunna få betydelse. I svensk prövning väger samiska intressen mot andra intressen och kan förlora den vägningen.
Det är i det gapet oenigheten sitter, inte i huruvida någon lyssnar.
"Då har FN fel"
Formuleringen är ovanligt kategorisk för en svensk minister om ett FN-organ.
Sverige har byggt en stor del av sin utrikespolitiska identitet på att andra länder ska följa folkrättens organ, och att avfärda samma organs bedömning när den gäller den egna lagstiftningen är en position som kräver ett argument utöver påståendet.
Något sådant argument redovisas inte i reportaget. Det som finns är ministerns bedömning mot forskarnas.
Bakgrunden
Reportaget handlar om gruvprojektet Per Geijer i Kiruna, där LKAB vill bryta sällsynta jordartsmetaller. Dagens Blad har tidigare berättat att Gabna samebys passage förbi Kiruna krympt från tretton kilometer till omkring femtio meter, och att samebyn menar att gruvan skulle innebära slutet för rennäringen som de känner den.
Sex av åtta riksdagspartier vill enligt SVT:s valkompass göra det lättare att få gruvtillstånd på samisk mark.
Elva dagar kvar
Uttalandet faller mitt i valrörelsen, och frågan om vem som ska väga tungt när metaller och renbete konkurrerar om samma mark avgörs inte av en minister utan av vilken majoritet som tillträder efter den 14 september.
