Världsmästerskapen i skidsporterna under FIS paraply ska hållas varje år i stället för vartannat, med undantag för de år då OS avgörs. Det gäller både längdskidor och alpint, rapporterar Sundsvalls Tidning.
Hittills har mästerskapen i FIS olympiska grenar avgjorts vartannat år.
Vad förändringen gör med ett VM-guld
Ett mästerskap som avgörs vartannat år ger en åkare kanske sex, sju chanser under en karriär. Blir det årligt fördubblas antalet nästan.
Det gör varje enskild titel mindre sällsynt. En medaljskörd som i dag beskrivs som historisk blir lättare att bygga när tillfällena är dubbelt så många, och jämförelser mellan generationer blir svårare.
Motargumentet är lika enkelt: fler mästerskap betyder att fler åkare får chansen innan karriären är över, och att en skadeperiod inte längre kostar två år av möjligheter.
Varför förbundet vill ha det
Det uttalade skälet i sådana här beslut är alltid sportsligt. Det ekonomiska är att ett mästerskap är den produkt som drar publik, tv-avtal och sponsorer, medan en världscuptävling i november gör det i betydligt mindre grad.
En årlig titelfest ger förbundet något att sälja varje säsong. Det förklarar också varför OS-åren undantas: där finns redan en produkt, och den ägs av någon annan.
Risken
Kalendern är redan full. Åkarna har på senare år klagat på tävlingstäthet och resande, och ett mästerskap kräver toppform vid en bestämd tidpunkt.
Om ett årligt VM läggs ovanpå befintlig världscup blir slitaget större. Om det i stället ersätter delar av världscupen sjunker värdet på de tävlingar som blir kvar.
Vilken av vägarna FIS väljer framgår inte av det vi läst, och det är den frågan som avgör hur stor förändringen faktiskt blir för åkarna.
Från när
Exakt vilket år ordningen börjar gälla framgår inte av vår källa, och vi anger inget årtal. Det som är belagt är inriktningen: varje år, utom när det är OS.
