Den som semestrar i Tyskland och upptäcker att mjölken tog slut en söndag lär sig snabbt en sak: butikerna är stängda, och det beror inte på öppettidslagstiftning i första hand. Det beror på grundlagen.

En paragraf från Weimarrepubliken

Tysklands Grundgesetz innehåller i artikel 140 en hänvisning som för in delar av 1919 års Weimarförfattning i den gällande grundlagen. Bland dem finns bestämmelsen att söndagar och erkända helgdagar ska vara skyddade som dagar för arbetsvila och själslig upplyftelse, beskriver den amerikanska kongressbibliotekets juridiska avdelning.

Det är en ovanlig konstruktion. I de flesta länder är butikers öppettider en fråga för vanlig lag, och därmed enkel att ändra med enkel majoritet. I Tyskland ligger den principiella delen på konstitutionell nivå, medan detaljerna regleras av delstaterna.

Praktiken i dag är att söndagsöppet är undantag, inte regel: bensinstationer, kiosker på stationer och flygplatser, apotek i jour, samt ett fåtal så kallade verkaufsoffene Sonntage per år som delstaterna beslutar om.

Handelns argument

Den tyska industri- och handelskammaren DIHK driver linjen att regelverket är föråldrat. Argumentet är att e-handeln är öppen dygnet runt, och att den fysiska handeln därmed konkurrerar med en hand bunden bakom ryggen. En uppmjukning skulle enligt kammaren inte tvinga någon butik att öppna, bara ge varje handlare rätten att avgöra själv.

Det är också den vanligaste invändningen mot argumentet: en formell rätt att välja blir i en konkurrensutsatt bransch snabbt ett faktiskt tvång, när grannbutiken öppnar.

Facket och kyrkorna

Motståndet är ovanligt brett. Fackförbundet Verdi har varslat om att driva frågan till författningsdomstolen om grundlagen ändras.

Parallellt driver Allianz für den freien Sonntag, ett samarbete mellan fackförbund och kyrkliga organisationer, linjen att en gemensam ledig dag är en samhällsfråga snarare än en arbetstidsfråga. Resonemanget är att föreningsliv, ideellt arbete och familjeliv förutsätter att människor är lediga samtidigt, inte bara lika många timmar var.

Både den katolska och den evangeliska kyrkan har ställt sig kritiska.

Tröskeln är hög

Att ändra Grundgesetz kräver två tredjedelars majoritet i både förbundsdagen och förbundsrådet. Det är en tröskel som i praktiken förutsätter en uppgörelse mellan de stora partierna, och något sådant finns inte i den här frågan.

Så ser det ut i Sverige

Den svenska motsatsen är närmast total. Butikernas öppettider är oreglerade sedan lång tid, och en handlare kan hålla öppet när som helst utan tillstånd. Söndagsöppet är inte ens en fråga.

Det som i Tyskland är en konstitutionell strid har i Sverige aldrig varit en strid alls, vilket säger något om hur olika två närbesläktade europeiska ekonomier kan ha organiserat samma vardagsdetalj.