Ett övre raketsteg från en Falcon 9 väntas slå ned på månen med en hastighet på närmare 9 000 kilometer i timmen, rapporterar Nerikes Allehanda.

"Min uppskattning är att den pulveriseras till stor del", säger rymdforskaren Eric Stempels.

Steget kommer från en måneuppdragsuppskjutning tidigare i år, där banan avvek. Nasa och andra följer händelsen, som inte innebär någon fara.

Varför det översta steget är det som blir kvar

En raket kastar av sig i etapper, och stegen får olika öden.

Det undre steget skiljs från raketen på låg höjd och återvänder till jorden, hos SpaceX ofta för att landas och återanvändas. Det övre steget följer däremot lasten hela vägen ut ur jordens närhet, och när det gjort sitt saknar det i regel bränsle för att styras någonstans.

Resultatet är att det blir kvar i en bana runt jorden och månen som ingen kontrollerar. Gravitationen från de två kropparna gör sådana banor kaotiska, och över månader eller år kan de sluta antingen i rymden, i jordens atmosfär eller, som här, på månen.

Vad "rökmoln" faktiskt betyder

Formuleringen är en bild, inte en beskrivning. Månen saknar atmosfär, så det uppstår ingen rök i vanlig mening.

Det som händer är att stötvågen slungar upp ett moln av damm och krossat berg, som sedan faller tillbaka i en båge eftersom det inte finns någon luft som bromsar. Ett nedslag av det här slaget lämnar en krater på i storleksordningen tiotals meter.

Vid 9 000 kilometer i timmen omvandlas dessutom nästan all rörelseenergi till värme på ett ögonblick, vilket är skälet till Stempels bedömning att föremålet till stor del pulveriseras.

Varför forskarna är intresserade snarare än oroade

Ett okontrollerat nedslag med känd tidpunkt och ungefärlig plats är ovanligt användbart.

Normalt studeras nedslagskratrar långt i efterhand, utan att man vet vad som träffade eller hur snabbt. Här är massan och hastigheten kända, vilket gör händelsen till ett kalibreringstillfälle för modeller av hur nedslag fungerar. Det materialet som slungas upp kommer dessutom från under ytan och kan säga något om vad som finns där.

Det som inte framgår

Rapporteringen anger inte var på månen nedslaget sker, inte exakt tidpunkt utöver onsdagsmorgonen svensk tid, och inte vilket uppdrag steget hörde till.

Frågan om rymdskrot i månbanor är samtidigt en som växer. Med fler måneuppdrag blir sådana här okontrollerade objekt fler, och det finns i dag ingen ordning för vem som ansvarar för dem.