När Ulf Kristersson talade på Sverigemötet i Stockholm den 9 maj 2026 ramade statsministern och Moderatledaren in partiets valrörelse kring tre konkreta ambitioner. Sedan dess har löftena fyllts ut med siffror – och mött växande motstånd.

Löfte ett: 5 000 kronor mer i månaden

Kärnan i kampanjen är ett ekonomiskt löfte till barnfamiljer. Enligt Moderaterna ska "Sveriges hårt arbetande mammor och pappor" få behålla ytterligare 5 000 kronor i månaden. Partiet vill nå dit genom breda skattesänkningar på arbete, ett förstärkt jobbskatteavdrag på upp till 1 000 kronor i månaden och ett höjt tak för skattefritt sparande på ISK – från 300 000 till 500 000 kronor.

Reformpaketet uppges av partiet kosta omkring 3,5 miljarder kronor per år och ska finansieras via minskat skattebortfall samt effektiviseringar och besparingar. Kostnads- och finansieringssiffrorna kommer från Moderaterna själva och bör läsas mot oberoende beräkningar.

Kritiken lät inte vänta på sig. SVT noterar att det inte framgår exakt hur Moderaterna ska finansiera dessa extra tusenlappar. Samtidigt påpekar SVT med hänvisning till regeringens egna TT-beräkningar att en genomsnittlig tvåbarnsfamilj redan fått runt 5 000 kronor mer sedan 2022 genom tidigare reformer – vilket reser frågan om det handlar om nya pengar eller om en omräkning av redan genomförd politik.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg är skarp i tonen och menar att sänkta skatter är "en felprioritering" som riskerar att driva upp räntorna och tvinga fram nedskärningar i skola och vård. Till Sveriges Radio beskrev han löftet som att det "luktar lite desperation".

Löfte två: villan inom räckhåll

Det andra löftet är bostadspolitiskt. Målet, som finansminister Elisabeth Svantesson pekat ut som en av valets tydliga skiljelinjer, är att "två vanliga heltidslöner ska räcka för att kunna köpa ett hus".

Även här är invändningarna tydliga. Kritiker, däribland röster på Dagens Nyheters ledarsida, framför att par med två löner i stor utsträckning redan kan köpa hus om de accepterar lägen längre från de mest attraktiva områdena, och att statligt stöd i så fall borde riktas mot dem med svagast ekonomi snarare än mot en särskild boendeform. Hyresgästföreningen menar för sin del att Moderaterna saknar trovärdiga svar på hur byggtakten ska hållas uppe och priserna pressas ned.

Löfte tre: energioberoende med ny kärnkraft

Det tredje löftet handlar om energi. Moderaterna vill göra Sverige nationellt energioberoende genom "nästa generations kärnkraft", där ny kärnkraft i söder ska frigöra vattenkraften i norr för tung industri. Den moderatledda regeringen har infört statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft, planerat att täcka upp till fyra storskaliga reaktorer.

Konfliktytan mot Socialdemokraterna handlar mindre om kärnkraft i sig – partiet säger sig numera vara positivt – och mer om hur. Socialdemokraterna vill att staten har kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering, och att stödet i stället görs teknikneutralt för all fossilfri elproduktion. Tidsplanen är dessutom en öppen flank: ny storskalig kärnkraft tar normalt över ett decennium att färdigställa, vilket gör att löftet om energioberoende knappast påverkar elpriserna under nästa mandatperiod.

En valrörelse om plånboken

Gemensamt för de tre löftena är att de riktar sig mot väljarnas vardagsekonomi – något Moderaterna uppenbart hoppas ska bli valets huvudfråga. Frågan oppositionen och bedömarna ställer är om löftena är fullt finansierade och realistiska, eller om de framför allt är effektfulla rubriker i en pressad valrörelse. Svaren lär prövas hårt fram till valdagen.