De enda flygande däggdjuren
Många djur kan glidflyga, men bara ett däggdjur kan flyga aktivt med egna vingslag: fladdermusen. Enligt Wikipedia finns det omkring nitton arter i Sverige, alla tillhörande gruppen läderlappar. Vingen är i själva verket en kraftigt ombildad hand, där tunna hudveck spänns ut mellan långa fingerben.
De ser med ljud
Fladdermössen jagar i mörker, men de är inte blinda – de "ser" med hörseln. Genom att skicka ut ultraljud och lyssna på ekot kan de bygga upp en exakt bild av omgivningen och fånga insekter i flykten. Den här ekolokaliseringen är så precis att en fladdermus kan urskilja en mygga från en regndroppe.
Myten om håret
Få djur är så omgärdade av myter. Den seglivade föreställningen att fladdermöss fastnar i håret är helt enkelt fel – med sin precisa ekolokalisering undviker de oss med lätthet. Och de blodsugande vampyrfladdermössen, som lever i Latinamerika, är bara tre arter av världens långt över tusen; någon sådan finns inte i Sverige.
Naturens insektsfälla
De svenska fladdermössen är insektsätare, och här gör de verklig nytta. En enda fladdermus kan sätta i sig stora mängder mygg och andra flygande insekter under en natt. Den som störs av surret vid altanen en sommarkväll har alltså en oväntad bundsförvant i skymningen.
Skyddade – men hotade
Samtliga svenska fladdermusarter är fridlysta sedan 1986. De övervintrar i dvala i grottor, källare och andra svala, skyddade utrymmen, och är då särskilt känsliga för störning. Det största hotet är att deras boplatser försvinner när gamla träd och byggnader rivs, och på senare år har även vindkraftverk uppmärksammats som en risk.
Vill man hjälpa fladdermössen kan man låta gamla träd stå kvar, sätta upp en fladdermusholk och undvika att lysa upp deras flygstråk. Då fortsätter nattens tysta myggjägare att göra sitt jobb – tyst, osynligt och alldeles gratis.
