Gastronomiska akademien har utsett Filipstad till världens knäckebrödshuvudstad. Den officiella ceremonin hålls den 13 oktober, rapporterar SVT Nyheter Värmland.

Vid samma tillfälle utses två hedersmedborgare: den amerikanska programledaren Oprah Winfrey och Guido Barilla, styrelseordförande i Barillakoncernen som äger Wasa.

Därför Oprah

Kopplingen mellan en amerikansk talkshowdrottning och en värmländsk bruksort är inte lika långsökt som den låter.

"Hon har pratat om knäckebrödet i sina talkshows i USA och har lyft fram det som ett hälsosamt livsmedel", säger kommunalrådet Christer Olsson (M) till SVT.

Att en produkt får en okänd men mäktig ambassadör på en annan kontinent är något som varje exportberoende bruksort drömmer om. Filipstad har alltså gjort det enda rimliga: tackat på det mest bokstavliga sätt en kommun kan tacka.

Staden där knäckebrödet bakas

Filipstad är hemvist för Wasas bageri, en av landets mest kända livsmedelsanläggningar och en av de största arbetsgivarna på orten. Företaget ingår sedan flera decennier i den italienska Barillakoncernen, vilket förklarar varför Guido Barilla står bredvid Winfrey på hedersmedborgarlistan.

För en kommun i den storleken är utnämningen mer än en trevlighet. Den är en gratis rubrik i ett sammanhang där orten annars nämns i samband med industrinedläggningar och befolkningstapp.

Ett bröd byggt för att hålla

Knäckebrödet har en lång historia i Sverige, och den historien handlar om praktiska problem. Bröd som bakas några gånger om året måste kunna lagras, och därför bakades det tunt och torrt så att fukten försvann och mögel inte fick fäste.

Hålet i mitten är av samma anledning inget dekorativt påfund. Kakorna träddes upp på långa stänger som hängdes under taket, både för att torka färdigt och för att hållas utom räckhåll för möss och råttor. Ett välbakat knäckebröd höll i månader utan att bli oätligt, vilket i ett bondesamhälle var själva poängen.

Från härbre till exportvara

Övergången från hushållsbak till bageri gjorde knäckebrödet till en industriprodukt, och det är i det ledet Filipstad kommer in. I dag är brödet en av få svenska basvaror som säljs som en svensk basvara även utomlands, ungefär som sillen och lingonsylten.

Att utnämningen kommer just nu, när svensk matkultur exporteras hårdare än på länge, är knappast en slump. Och för den som undrar vad en knäckebrödshuvudstad egentligen är: det är inte en tävlingsgren, utan ett sätt att sätta ord på att en hel ort i över ett sekel har luktat rostat rågmjöl.