Tidöpartierna tillsätter en så kallad barnfridsutredare med uppdrag att se över regelverket kring sexualbrott och barnpornografibrott. En av frågorna utredaren ska pröva är om frivillig kemisk kastrering ska kunna bli ett krav för villkorlig frigivning, rapporterar SVT Nyheter.
Utredaren ska också granska straffskalorna och brottsrubriceringarna, samt hur barn bättre kan skyddas mot sexuella övergrepp, skriver Nerikes Allehanda.
Strömmer: mörkaste samhällsproblemen
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) placerar frågan högt på listan över det som ska åtgärdas. "Det är ett av våra allra mörkaste och mest allvarliga samhällsproblem", säger han enligt SVT.
Om själva behandlingen är han försiktigare i formuleringen. "Vi vill att utredaren ska se om det finns vetenskapligt stöd för att en sådan behandling kan minska återfallsrisken", säger Strömmer. Uppdraget är alltså formulerat som en fråga, inte som ett färdigt beslut.
Någon utredare är ännu inte namngiven, och tidsramen framgår inte av det som hittills presenterats.
Vad kemisk kastrering faktiskt är
Ordet leder tanken fel. Kemisk kastrering är inte ett kirurgiskt ingrepp utan en läkemedelsbehandling som sänker testosteronhalten i kroppen och därmed dämpar sexdriften. Effekten upphör när medicineringen avbryts.
Behandlingen används i dag inom svensk rättspsykiatri och vård i vissa fall, på frivillig grund och efter medicinsk bedömning. Den är förknippad med biverkningar som kan vara betydande, bland annat på skelett och humör, vilket är en av anledningarna till att den inte ges rutinmässigt.
Frivillighet under press
Kärnan i den etiska diskussionen ligger i ordet frivillig. Att erbjuda en behandling till den som vill ha den är en sak. Att koppla behandlingen till möjligheten att komma ut ur fängelset tidigare är en annan, eftersom den intagne då har ett starkt egenintresse av att tacka ja.
Juridiskt reser det frågor om kroppslig integritet och om vad ett samtycke är värt när det lämnas i en beroendeställning. Medicinskt reser det frågan om läkare ska skriva ut en behandling vars huvudsakliga syfte är straffrättsligt snarare än terapeutiskt.
Kunskapsläget är omtvistat
Det finns internationell forskning som pekar på lägre återfall bland behandlade sexualbrottslingar, men studierna är ofta små och deltagarna har valt behandlingen själva, vilket gör resultaten svåra att generalisera. Flera experter menar att strukturerad psykologisk behandling har starkare stöd i forskningen.
Just den osäkerheten är formellt sett skälet till att frågan nu utreds i stället för att lagstiftas om direkt. Vad utredaren kommer fram till avgör om förslaget någonsin når riksdagens bord.
