Ett drygt år har gått sedan könstillhörighetslagen ersattes. Den nya ordningen innebär att ändring av juridiskt kön kan göras utan krav på psykiatrisk diagnos, och att ansökan kan lämnas från 16 års ålder.

Siffrorna

Från den 1 juli 2025 till slutet av maj i år tog Socialstyrelsen emot 1 979 ansökningar om ändrat juridiskt kön. Av dem kom 271 från personer under 18 år. Ungefär 89 procent av ärendena bifölls, medan omkring 3 procent avslogs, rapporterar SVT Nyheter.

Att antalet steg kraftigt jämfört med den gamla ordningen är väntat och säger i sig lite om reformens effekter. En del av volymen är sannolikt uppdämd: personer som velat men inte kunnat ansöka under den tidigare lagen, där utredningskravet gjorde processen lång.

Det som blir intressant är i stället nivån om två eller tre år, när den uppdämda gruppen är hanterad. Först då går det att säga något om vad lagen innebär i normalflöde.

Politiskt oförändrat läge

Frågan delar fortfarande regeringsunderlaget. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsätter sig lagen. KD-ledaren Ebba Busch formulerar invändningen som att partiet vill stärka transpersoners rättigheter, men inte genom att kön ska kunna ändras juridiskt eller biologiskt utan en tydlig diagnos.

Moderaterna röstade ja men har öppnat för att se över lagen. Liberalerna står fast: partiledaren Simona Mohamsson säger att partiet kommer att fortsätta kämpa för lagstiftningen. Oppositionspartierna stödjer den genomgående.

Det gör sammansättningen efter valet avgörande för lagens framtid, snarare än några nya sakskäl. Underlaget som ändrat sig sedan omröstningen är i praktiken bara det som Socialstyrelsens statistik nu visar.

Vad som faktiskt prövas

En del av debatten handlar om ansökningar från personer under 18. Där gäller att vårdnadshavare ska samtycka, och att ansökan liksom för vuxna prövas av Socialstyrelsen mot ett intyg. Det är alltså inte en ren anmälan.

Att omkring tre procent av ansökningarna avslagits visar att prövningen har ett innehåll, även om andelen är låg. Vad avslagen grundas på framgår inte av den redovisade statistiken, och det är en av de uppgifter som skulle behövas för att bedöma hur prövningen fungerar i praktiken.

Det som inte ändrades

Värt att hålla isär: lagen gäller det juridiska könet, alltså den uppgift som står i folkbokföringen. Tillgången till könsbekräftande vård regleras separat och påverkades inte av reformen. En stor del av den offentliga diskussionen har rört den vården, medan siffrorna ovan handlar om den administrativa ändringen.