En rysk fregatt avfyrade på måndagen två signalraketer mot en dansk militärhelikopter. Händelsen inträffade på internationellt vatten utanför Gedser, Danmarks sydligaste ort.
Den ena raketen passerade på kort avstånd från helikoptern. Varken helikoptern eller besättningen skadades.
Vad helikoptern gjorde där
Helikoptern var av typen Fennec och genomförde rutinmässig fotospaning mot fregatten, rapporterar SVT.
Sådan spaning är vardag i Östersjön. Militära fartyg som passerar genom danska farvatten fotograferas och dokumenteras, och det gäller åt båda håll.
Signalraket är inte vapen
Här finns en distinktion som avgör hur händelsen ska förstås, och som lätt går förlorad i rubriker.
En signalraket, eller nödraket, är pyroteknik. Den är avsedd att synas, inte att träffa, och den ingår i ett fartygs säkerhetsutrustning. Att avfyra en sådan mot ett luftfartyg är inte att beskjuta det i vapenmening.
Det betyder inte att det är oproblematiskt. En brinnande pyroteknisk laddning som passerar nära en helikopter är en risk i sig, och avfyrningen är en avsiktlig handling riktad mot ett annat lands militära luftfartyg.
Danska medier har beskrivit det som att helikoptern besköts med pyroteknik. Vad som faktiskt avfyrades var signalraketer.
Danmarks reaktion
Försvarsminister Jeppe Bruus konstaterade att ingen kom till skada, men att händelsen är ett uttryck för att gränserna har förskjutits när det gäller rysk riskvilja.
Utrikesministeriet har kallat upp Rysslands ambassadör.
Någon rysk kommentar fanns inte tillgänglig när den här artikeln skrevs.
Mönstret i Östersjön
Händelsen är inte isolerad. Under det senaste dygnet sköts en drönare ned över Litauen av Natoplan, och polska styrkor bärgade en drönare av ryskt ursprung ur Östersjön.
Var och en av händelserna är i sig hanterbar. Det som gör dem värda att notera tillsammans är frekvensen, och att de sker i ett område där Nato och Ryssland rör sig inom synhåll från varandra varje dag.
