Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, bedömer att det svenska riksdagsvalet inte utsattes för några större cyberangrepp eller samordnade utländska påverkanskampanjer, rapporterar TT.

Det är ett besked som lätt hamnar i skuggan av en annan siffra från samma dygn.

Två siffror som inte mäter samma sak

Under och efter valdagen har över 4 500 valincidenter rapporterats till Valmyndigheten, ungefär hälften av dem om valsedlar.

De två uppgifterna beskriver helt olika saker, och de bör inte läsas i samma mening.

En valincident är en rapporterad händelse i valadministrationen: en valsedelshylla som tagit slut, en kö, ett handhavandefel, en väljare som tagit med sig en bunt valsedlar. Valmyndigheten har själv beskrivit materialet som innehållande både misstänkta händelser och vanliga misstag.

MPF:s bedömning gäller något annat: försök från främmande makt att angripa valet med cyberangrepp eller organiserad desinformation. Det handlar om aktörer, inte om administration.

Ett val kan alltså ha tusentals incidenter och samtidigt inte ha utsatts för något angrepp. Det är, enligt myndigheterna, vad som hände i söndags.

Vad MPF sade före valet

Bedömningen efter valdagen ligger i linje med vad myndigheten sade i förväg.

I MPF:s lägesbild inför valet konstaterades att Sverige och svenska val inte var ett prioriterat mål för rysk informationspåverkan, och att omfattningen av påverkan riktad mot Sverige det senaste året varit betydligt lägre än under 2022 och 2023, då landet utsattes för två större kampanjer.

Samtidigt varnade myndigheten för att valet hölls i ett allvarligt säkerhetsläge och pekade på generativ AI. I samband med andra europeiska val har man sett ökad användning av AI-genererad video, bild och röst i påverkanssyfte, och det har blivit betydligt enklare att rikta och anpassa budskap mot bestämda målgrupper.

Vad bedömningen inte säger

Att inga större angrepp observerats är inte detsamma som att inga försök gjorts, och inte heller ett intyg om att valet var säkert i någon absolut mening.

Det myndigheten uttalar sig om är vad den sett. Påverkansförsök som är små, utdragna eller riktade mot enskilda grupper är svårare att upptäcka än en samordnad kampanj, och effekter av desinformation visar sig sällan under själva valdygnet.

Den som vill bedöma valets integritet gör därför klokt i att hålla isär tre frågor: om någon angrep valet, om valadministrationen fungerade, och om resultatet räknats rätt. De besvaras av olika myndigheter, och bara den första har MPF svarat på.