Dagen efter valet är matematiken oförändrad och positionerna likaså. Tre mandat skiljer blocken, och de flesta partier har under valrörelsen dragit upp gränser för vem de inte tänker samarbeta med.

Det är den kombinationen som gör läget låst.

Kristersson: då får Sverige ingen regering

Statsministern formulerade problemet själv. "Om alla röda linjer ligger fast då får Sverige ingen regering överhuvudtaget", sade Ulf Kristersson (M) enligt SVT.

Uttalandet är intressant därför att det inte är en anklagelse riktad åt något bestämt håll. Det är ett konstaterande om att någon måste flytta sig, och Kristersson räknar uppenbarligen in sitt eget parti bland dem som kan behöva göra det.

Centerpartiet talar om mitten

Från Centerpartiet kommer signaler åt samma håll. Partiets pressekreterare Hannes Hevieu sade till SVT att Socialdemokraterna behöver se helheten om valresultatet står sig, och fortsatte:

"Det finns ingen efterfrågan på ytterkantspolitik utan snarare önskan efter politisk stabilitet och ett politiskt innehåll med en tydlig mittenprägel."

Det är ett budskap som pekar mot en lösning över blockgränsen, utan att peka ut vilken.

Statsvetaren tror inte på extraval

Tommy Möller, professor i statsvetenskap, tror inte att det blir extraval trots det låsta läget.

"Det vore ett stort nederlag för partierna om man inte kan förvalta ett valresultat på ett bättre sätt", säger han enligt Sundsvalls Tidning.

Hans poäng är att ett extraval inte bara är en kostnad utan ett underkännande av partiernas egen förmåga.

Så fungerar ett extraval

Extraval är inte något partierna kan kalla till när de vill. Det är slutstationen i en process.

Talmannen får lägga fram högst fyra förslag på statsminister. Röstas alla fyra ned ska extra val hållas inom tre månader.

Två saker är värda att hålla isär. Ett extraval gäller resten av den pågående mandatperioden och flyttar inte fram nästa ordinarie val, som hålls 2030 oavsett. Och regeringen kan också själv besluta om extra val, men först tre månader efter att en nyvald riksdag samlats.

Det innebär att ett extraval i praktiken ligger långt bort i tid. Före det ska talmannens fyra försök hinna göras.

Tidsplanen

Rösträkningen fortsätter. Onsdagens uppsamlingsräkning tar hand om de sena förtidsrösterna och utlandsrösterna, och slutresultatet väntas helgen den 19–20 september.

Den nya riksdagen samlas måndagen den 28 september och väljer talman. Tidigast dagen därpå kan ett statsministerförslag läggas fram.

Fram till dess förhandlar partierna om ett resultat som ännu inte är fastställt, med röda linjer som ingen hittills har tagit tillbaka.