Parallellt med det riktiga valet har eleverna i svenska skolor röstat i sitt eget. Resultatet i Riksdagsskolvalet 2026 ser inte ut som riksdagsvalets, och skillnaden mot skolvalet för fyra år sedan är ännu större.

Moderaterna är störst med 32,71 procent, upp från 27,23 procent 2022. Samtidigt har hela den högra sidans försprång nästan försvunnit: gapet mellan blocken har gått från 25 procentenheter till sex.

Så röstade eleverna

Efter Moderaterna kommer Socialdemokraterna med 19,31 procent, upp från 16,13. Sverigedemokraterna är tredje största parti med 13,83 procent, en nedgång från 20,8 procent.

Vänsterpartiet är den tydligaste vinnaren i relativa tal, från 7,86 till 12,06 procent. Miljöpartiet går från 4,69 till 7,48 procent. Centerpartiet backar från 7,85 till 6,09.

De två största tappen på högersidan är Sverigedemokraternas knappa sju procentenheter och Kristdemokraternas drygt sex: partiet går från 9,29 procent 2022 till 3,01 procent nu. Liberalerna landar på 1,2 procent.

En kuriositet i sammanställningen är att Örebropartiet, ett lokalt parti, får 2,55 procent i ett skolval till riksdagen.

Rekordstort deltagande

Över 413 000 elever på högstadiet och gymnasiet röstade, fördelade på 1 461 skolor i 90 procent av landets kommuner. Valdeltagandet blev 82 procent, vilket MUCF anger som det högsta någonsin i ett skolval.

Det är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som arrangerar skolvalet. Rösterna räknas separat och har ingen som helst betydelse för mandatfördelningen i riksdagen. Syftet är att ge elever praktisk erfarenhet av hur ett val går till.

Jämfört med det riktiga valet

Skillnaderna mot riksdagsvalets preliminära resultat är stora, och de går åt båda hållen.

Moderaterna får 19,9 procent bland väljarna men 32,7 bland eleverna. Socialdemokraterna är tvärtom klart större i det riktiga valet, 28,1 mot 19,3. Sverigedemokraterna ligger nära varandra, 17,6 respektive 13,8.

Kristdemokraterna och Liberalerna, som båda tog sig över fyraprocentsspärren i riksdagsvalet med 6,2 och 5,4 procent, hamnar långt under den i skolvalet.

Vad siffrorna säger, och inte säger

Ett skolval mäter vad elever i högstadiet och gymnasiet svarade en dag i september. De flesta av dem har inte rösträtt, och de utgör inte ett representativt urval av befolkningen.

Det som däremot går att konstatera är förändringen inom samma grupp över tid. Mellan 2022 och 2026 har samma undersökning, i samma åldersgrupp, flyttat sig tydligt: två partier på högersidan har tappat ungefär sex till sju procentenheter var, och tre partier på vänstersidan har vuxit.

Nästa ordinarie riksdagsval hålls 2030. Då är de äldsta av årets skolvalsväljare myndiga.