En förändring i EU:s utsläppshandel väcker oro i den svenska skogsindustrin. Reglerna kan slå hårt mot just de bruk som redan gjort mest för att bli fossilfria, rapporterar Göteborgs-Posten.
De fossilfria straffas
Kärnan i förändringen är att anläggningar med mycket höga andelar biogena utsläpp, över 95 procent, från 2026 lämnar EU:s utsläppshandelssystem, ETS. Det låter tekniskt, men konsekvensen är konkret: svenska massa- och pappersbruk, som redan är omkring 96 procent fossilfria, förlorar då sin fria tilldelning av utsläppsrätter. Enligt Aktuell Hållbarhet handlar det om miljardbelopp för branschen, och det drabbar mer än hälften av bruken, som tillsammans står för en stor del av produktionen.
Oro för att kraven flyttar till skogen
Bakom oron ligger också en farhåga om att minskade ambitioner i utsläppshandeln i stället leder till skärpta krav på vad skogen ska binda av koldioxid. Sverige, med sina stora skogar, har redan tunga åtaganden för kolsänkan, samtidigt som skogstillväxten på senare år bromsats av bland annat torka, skadegörare och en förändrad åldersfördelning i bestånden. Risken, som branschen ser det, är att länder som redan ställt om får betala för att andra går långsammare fram.
Sverige och Finland vädjar till Bryssel
Frågan har nått högsta politiska nivå. Statsminister Ulf Kristersson (M) har tillsammans med Finlands statsminister Petteri Orpo vänt sig till EU-kommissionen med krav på ett "stabilt, ambitiöst och förutsägbart" utsläppshandelssystem. Budskapet är att dagens utformning riskerar att straffa de länder som gått före i klimatarbetet.
En principiell strid
För skogsindustrin handlar det ytterst om en princip: att omställning till fossilfritt ska löna sig, inte bli en kostnad. EU-kommissionen väntas lägga fram nya förslag på klimatområdet framöver, och för svensk del blir det en viktig förhandling. Frågan är om unionen kan utforma reglerna så att de som redan gjort jobbet inte hamnar i kläm, utan att klimatambitionen för den skull sänks.
