Tjugofem amerikanska delstater, varav 23 styrs av demokrater, stämmer Trumpadministrationen över tullhotet mot 59 länder och EU som presenterades i juli, rapporterar SVT.

"Efter att ha förlorat i Högsta domstolen försöker administrationen återigen, olagligt, höja skatterna för familjer och företagare med en ny omgång av tullar", säger New Yorks justitieminister Letitia James.

I februari underkände USA:s högsta domstol en tidigare omgång tullar.

Varför delstater kan stämma sin egen regering

För en svensk läsare är konstruktionen ovan: en delstat som processar mot den federala regeringen.

Den bygger på att USA:s delstater är egna rättssubjekt med egna författningar och egna justitieministrar, valda i delstaten och inte utsedda av presidenten. En delstat kan därför gå till federal domstol och hävda att en federal åtgärd saknar lagstöd.

Det som krävs är att delstaten kan visa egen skada, och där ligger tullarnas politiska svaghet: de fördyrar importerade varor för invånare och företag i delstaten, vilket är en konkret och mätbar effekt.

Varför just den här frågan hamnar i domstol

Kärnan i tvisten är inte om tullar är bra eller dåliga, utan vem som får besluta om dem.

Amerikansk grundlag ger kongressen beskattningsmakten. Presidenten har genom en rad lagar fått delegerad rätt att införa tullar under vissa förutsättningar, till exempel vid nationella nödlägen eller säkerhetshot, och det är räckvidden i de undantagen som prövas.

Att Högsta domstolen redan underkänt en omgång tullar i februari är därför den viktigaste omständigheten. Delstaterna hävdar i praktiken att den nya omgången är samma sak i ny förpackning, medan administrationen får antas mena att den vilar på annan rättslig grund.

Vad som händer nu

Rapporteringen anger inte vilken domstol som ska pröva saken, och Vita huset har inte kommenterat.

Två saker avgör hur snabbt det går. Det ena är om delstaterna begär ett interimistiskt beslut som stoppar tullarna under processen, vilket brukar avgöras inom veckor. Det andra är om målet överklagas hela vägen upp, vilket tar månader eller år.

För exportländer, EU inräknat, är det första beskedet det viktiga: ett stopp i underrätt räcker för att skjuta upp tullarna i praktiken, oavsett hur saken slutligen avgörs.